Det har nu gått ett drygt år sedan Lisas Norrlandsturné. Den blev ju inte så lyckad, i alla fall blev det inga valpar som resultat. Vi blev dock omåttligt förtjusta i hanen och Leif nämnde i förbifarten att, blir det inga valpar efter Lisa vill jag ha en valp efter Gibson. Lisa fick ju senare, en liten, men naggande god, kull efter Dalton, men bara hanhundar. När jag som av en händelse såg att Grenebackens kennel använt Gibson till en väldigt välmeriterad tik ställde jag mig på kö på en tikvalp. Allt kan ju hända, så jag berättade inte ens för Leif, förrän tiken var parad och konstaterad dräktig. När det sedan föddes fem tikar och fyra hanar var det klart vi ville ha en tik. Nu var det bara tre som klarade sig, och en som skulle välja före, men det borde finnas chans att det skulle bli nåt riktigt bra! Känns lite bekant! Samma som när jag valde Inkwells flatcoats stamtik Chatte, då uppfödaren valde först, och jag den bästa av de tre! ❤️

För någon vecka sedan frågade Göthe om vi hade något namn på K. Detta var alltså K-kullen. Vad säger ni om Kelly, kläckte jag ur mig. Det var bifall direkt, så då var det kört!

I onsdags var det dags för valpkik. De var då 6,5 vecka gamla och lite stadiga på benen. När man inte själv är uppfödare tar det en stund innan man kikat in sig. Alla valpar är ju bedårande och detta var hög kvalité. Exteriören känns ju viktig för mig, så med tanke på min kropps begränsningar hade jag trimbordet och lockbete med mig, och fotograf. Inte valpproffsfotograf Mimmi, utan Leif, med stränga förmaningar om att vi inte vill ha några flygfoton. Det var ett enkelt val. Jag såg direkt vilken valp som var Kelly❣️

Vem tror ni jag valde?

När vi packat in bordet i bilen morsade vi på de andra valparna igen. Tänkte jag måste ju fota förstvalda tikvalpen också. Inte helt lätt utan rekvisita. Bäst tecknad, förvisso, men jag var ändå helt klar över att vi fått rätt valp ❤️

Måtte allt gå bra på valpbesiktningen på torsdag!