Jag är uttråkad och rastlös, och inte så lite heller. Jag har väldigt svårt att låta tiden gå, utan att utnyttja den maximalt. Speciellt när jag har så mycket jag vill få gjort. Det är mycket på gång nu, men var sak har sin tid. Bida din tid! Jaja!

Jag tänker i alla fall lära mig allt jag kan klämma in om jakt med stående fågelhund. Fast vorstehn räknas väl som kontinental och ska kunna allt. Passar mig som handsken, som läget är nu.

Det är en kurs med familjedag i SVK Södras regi denna helgen, med hundträning, umgänge, grillfest, utställningsträning och skyttetävling. Jag var välkommen som publik, såg jag i ett mail vid midnatt, så jag la en lapp till Leif om att väcka mig i gryningen om han ville åka. Jodå, han ropade på mig. Men sedan såg vi att träningen var apporterings- och viltspårträning och det är väl inte så upphetsande, så vi bestämde oss för att stanna hemma. Apportering har vi haft kurs i för våra valpköpare i decennier. Om jag har lyckats lära en ovillig collie att apportera och lämna av i hand ska jag väl klara den biten. Fast i och för sig saknar de ju bytesmedvetenheten! 🤔 Hm, vi får väl se…

Det gäller väl bara att hålla tungan rätt i mun!

Annonser

Nu har sommartorkan hållit i så länge att man tappat tidsperspektivet. Det känns som att sommaren snart är slut, fast man inte ens har börjat sin semester än. Men det värsta är att betet inte växer och skördarna torkar bort. Det blir varken vinterfoder eller spannmålsskörd av detta väder och nu är det riktigt krisläge för många lantbrukare och djurägare, och värre blir det för varje dag som går. Det är många som försöker hjälpa till på alla upptänkliga sätt, samt med import av vinterfoder till självkostnadspris. Men hur man än vänder sig blir det hutlösa priser efter skatt och frakt sådana långa sträckor. Hur ska det gå?! Nu vill vi ha regn, i mängder. Jag ska inte klaga om så hela semestern regnar bort!

Så har vi haft ett fantastiskt trevligt par här som har provridit Funi. Om det är som de säger, att det är hästen som väljer sin ägare, så har han gjort det. Han var mer än nöjd och skötte sig som den gentleman han är. Mimmi sa tidigare, efter att hon ridit honom första gången på länge, att den förste som kommer hit och provar honom nu tar honom. Konstigt vore det annars!

Fine Funi 🔥

Time will tell! 🌦 Lagom är bäst!

Idag har jag fixat till Óskadis hovar och det var verkligen hög tid. Det är nu bara några veckor kvar tills beräknad fölning. Hon har ju varit avskodd ett tag under senare delen av dräktigheten, så därför har jag ju barfotaverkat henne ett par gånger redan. Men nu fick jag nästan dåligt samvete när jag såg hur mycket hovarna växt på kort tid. Imds hovar har helt och hållet anpassat sig efter slitaget, så där behöver man bara raspa och putsa lite då och då. Men nu hade jag jobb så svetten lackade. Ett litet ridpass på Funi efter det och därefter ångtvätt av golven, efter noggrann dammsugning. Måste alltid några av djuren fälla?! 🙄 Just nu tror jag det är katterna som fäller värst!

Jag var rejält öm och stel i musklerna efter denna helg. Bäst att inte glömma stretcha efter varje arbetspass. Mimmi ringde faktiskt hem och påminde mig härom kvällen, efter att hon kört hem. Du glömmer väl inte… stretcha bensträckaren, eller vad den nu heter. Tja, du menar väl höftböjaren, så svar nej. Jag hade redan plågat mig igenom hela programmet och börjar bli riktigt fit (till vissas förtret! 😉).

Sedan får man ju räkna med en del skavanker när man håller på med djur. En styck svart hingst hoppade på min (bästa) tå i förra veckan när vi skiftade beteshagar. Jag märkte det inte ens direkt, under all uppståndelse. Det var först efteråt jag kände hur det bultade i stöveln. Någon dag senare var den helt blå, och den är fortfarande röd och svullen, så kanske den blev lite bröten i alla fall. Men, så länge den sitter där den sitter…

färgglad och grann 😊

Hoppas, hoppas Ófeig har tagit sig! Det märker vi väl i veckan, då hon annars borde vara i brunst framåt onsdag/torsdag. I så fall åker vi väl iväg och kollar henne och Imd samtidigt i slutet av nästa vecka.

Det har jag, och plockar fram när det behövs! Och nu behövs det, sannerligen. Jag har varit ett mähä de senaste åren. Jag har lyssnat på folk som vill mig väl, som sagt lyssna på din kropp, vila och ät bra, så ska du se… att det ordnar sig (att, vadå?). Nu skiter jag i det här, jag ska leva som var dag vore den sista. Jag har inte för avsikt att leva tills jag blir 100. Min ambition är att leva fullt ut och påverka det jag kan, och fullfölja mina mål. Jag ska jävla visa dem. Jag har kämpat emot mina närmaste i hela mitt liv, mot de som försökt tala mig tillrätta och stoppa mina upptåg. Fått bevisa att jag kan det jag vill.. och när jag väl börjat då kan de fetglömma att försöka hindra mig. Nu kör vi!

Wowwowowwoow!👏👏👏

Så var det dags igen, för sommarens höjdpunkt. Träningstävling under lättsamma former med Geysirgänget, och ”vi utbölingar” får delta. Även denna gång startar vi upp med ”ny” häst. Funi är ju född hos oss, men eftersom vi jobbar jämt hinner man ju nätt och jämnt med att hålla igång två hästar. Nu ska då, förhoppningsvis, både Óskadis och Ófeig inleda sina nya karriärer som fölmamma, och då blev det Funis tur att bli min ridhäst nummer 1. I alla fall tills han blir såld, och då passar det bra att han får lite tävlingsrutin. Första gången gjorde han riktigt bra ifrån sig, och denna gång ännu bättre. Eftersom det var Smáligrenar i paddocken, red vi bara fram lite på ängen då det var T7 som första gren. Han var strax med på noterna och trots att han var lite tveksam till den närgångna läktarpubliken på första kortsidan lärde han sig direkt och kändes nöjd och glad. Tempot och formen var lite ojämnt, men det bjuder vi på. Han hade energi och utstrålning och börjar samla sig fint i tölten. 5 resp 5,5 är jag mer än nöjd med under dessa förutsättningar nybörjare som han är. Han slutade som 3:a (av 13).

Det var bara en liten stunds väntan tills nästa start, som var V5 (fyrgång utan ökad tölt) och då passade vi på att hälsa på brossan Nói, som gjorde tävlingsdebut med sin Evelina. Så flott, fin och energisk i sina gångarter. Det blev ett kärt återseende.

Syskonkärlek! Min bror och jag, vi har kramats av samma mamma🎶

Barndomsvän till båda var ju Oddie, som även han var där och gjorde riktigt bra ifrån sig tillsammans med Rebecca. Kul att få se dem flyta fram på banan. Galoppen var helt magisk. Wow!

Så vart det vår tur igen. Vi tog det hela som träning, och hade varken travat eller galopperat denna kväll. Men det ordnar sig säkert. 😂 Funi gör alltid sitt bästa och har ännu aldrig fattat fel galopp. 😇 Det gjorde han inte nu heller och käre vänner, han fick en 6a för både galopp och tölt. Nu vet ju jag att domaren inte har ögon i nacken och att han inte höll samma klass hela tiden. Men, potentialen finns, och han ska bli riktigt bra innan vi är färdiga. Vi hade en intresserad spekulant från norra Sverige, som verkligen gillade honom, men som hittade ett sto, antagligen på närmre håll. Men jag är inte så ledsen för det. Shit, vad vi ska träna nu! 😋

En 2a-placering (av 12 deltagare) på 5,60. Då tappade han ändå traven, som är hans bästa gångart, ett par steg mitt på långsidan. 😅 Så här glad blir man av denna häst!

Älskade häst, så rolig att rida!😍

Ha, undrar om det kan gå att få med en filmsnutt!

Eftersom ingen frågar om min åsikt (förrän möjligen efteråt!), så håller jag käften utåt, om vad jag tycker och tänker. Man måste ju inte hålla med, när man inte gör det, och inte berömma saker man inte tycker är bra. Jag har väldigt svårt att hyckla, en svaghet hos mig. Men, jag kommer inte att dra mig för att säga ”Vad var det jag sa!”, sedan när det skiter sig!

Några som är glada och nöjda i alla fall. Tekla äntligen tillbaka i flocken i sommarhagen. Och så Andvari, förståss, som får spendera sommaren tillsammans med Ófeig.

Trevlig midsommar! 🐝

(Man får glädjas medans det varar, för nu vänder det!)

Jag är tillbaka på jobbet, sedan i torsdags, så gott som ny. Om man bara drogar ner sig fullständigt, så fort ryggmusklerna knyter sig och vilar, därefter rör sig (det bästa är att tölta och därefter stretcha) så fixar det sig på några dar. Det sa min förra chef på vårdcentralen. Det stämmer! Under tiden fick Tekla roa sig bäst hon ville, i stallet, med att äta och läka. Såret ser jättefint ut, och igår kunde Mimmi ta stygnen som lossnat.

Vi tog en kvällsrunda på Funi och Frodi igår kväll och fastän de går på bete och inte ridits på flera dagar gick de kanonbra. Full speta! Funi är ett riktigt lyckopiller, och bästa healern. 😍

Vi hade femkväll på jobbet och efter vi handlat fick vi behandling av Mårten. Plågsamt, men vad gör man inte för kroppen. Jag är rörligare nu än jag var som tonåring. Smidigare än vissa andra, till vissa andras förtret! 🤣

Väl hemma fick det bli räkmacka och rosé framför Portugal-/Spanienmatchen. Mm gott! En runda i skymningen, häst ut och häst in och sommarens första gök gal i väst. Västergök är bästergök! Hoppas det!

Som det kan gå! Vad har hänt, vad gjorde du?! Jag gjorde absolut ingenting, mer än satt på min stol framför datorn och jobbade. Jag har varit ansträngd i ryggen (säger Mårten) ett tag, men inte mer ont än vanligt. Så kom jag på de två enorma bromsarna, som jag råkat släppa in i bilen på morgonen och upptäckte halvvägs till jobbet. Inte roliga. Lyckades mosa den ena med mobilen, och fick ut den andra vid trafikljusen, men innan dess vred jag nog mig lite vårdslöst, när jag tänker efter. Så ryggskottet var ett faktum. Fick droga ner mig för att ta mig hem och sedan var jag utslagen ett dygn. Hade missat byta Teklas bandage tills dagen efter och stygnen hade gått upp. Ingen feber dock, så nu får hon vara utan och lufta såret istället. Det är åtminstone inga flugor i stallet, så där får hon bli några dagar till.

Vi missade mammas födelsedag på tisdagen. 🤦🏽‍♀️ Jag hade ju grattat i förväg, och ringde dagen efter, så får vi hoppas vi kan köra upp till helgen. Jag ska ut på en skrittrunda ikväll, det brukar fixa till det mesta. 👍

Så kom regnet! Det fullkomligt vräkte ner och åskan gick med dunder och brak. Hela stallplan stod under vatten.

Jag återkommer i tankarna på hur fel man gärna tänker (lurar sig själv 😂) som hästägare, att när det blir sommar och hästarna går på bete blir allt runtomkringarbete så mycket lättare. Man slipper mocka, fodra, göra ren vinterpälsar, extra kläder etc etc. När sommaren väl är här upptäcker man snart hur fel man hade. Då kommer alla insekter, som man måste skydda hästarna ifrån. Vi sprayar citronella, smörjer med tjärsalva och sätter på fliers och flughuvor, som tappas bort i gräset och vi sedan letar efter. Så springer vi backe upp och backe ner, genom fem, sex stättehål, för att komma till de olika hagarna. Vi kollar vatten, rengör kar och fyller på nytt. Själva förberedelserna vid ridning och efterarbetet går ju snabbt och lätt, men förflyttningarna tar desto längre tid. Jobbigt är det också! Phu! Men, det är ju roliga göromål, man får kondis och håller formen. 💪 Vad gör man inte för hästsporten.. Och ombyte förnöjer.

Så därför tar vi även hund- och kattpromenader!

Just som man tycker att livet leker, så händer det som inte får hända. Jag möter Tekla i dörröppningen med upplyft höger framben! Det var svullet i kotan och en sårskada på utsidan av skenan, en bortriven kastanj, samt några mindre revor. Neej, vad har hänt, och vad är klockan nu på kvällen före nationaldagen! Jag springer iväg efter mobilen på laddning och ringer Leif, som precis kört iväg till skogen med hundarna i dragbilen, och till Mimmi som ännu inte dykt upp. Sedan till veterinärens telefonsvarare. Jag lämnar inget meddelande utan provar igen en stund senare och då funkar inte ljudet på mobilen. När stängde jag ner den senast?! 🙄 Det var nog mer än länge sedan, så jag provade med det och startar upp igen. När jag sedan skulle slå pinnkoden fick jag hjärnsläpp. Snablars! Bara att starta om hjärnkontoret och låta nervsystemet jobba istället. Vi kom fram till att låta en distriktare komma och göra en bedömning av status. Det tog max trekvart så var Ingrid på plats och drogade ner Tekla x tre, till 400kg, utan nämnvärt resultat. Hon var inte minsta stressad, utan fullt medveten om vad som hände och skedde samt att hon absolut inte ville bli sederad. Nålen i såret gick bra, men bedövning, nada. Till slut blev det efter grundlig rengöring lite spolning utanpå. Efter det gick det bra att sy två stygn utan bedövning. Antibiotika på det och smärtstillande, sedan var vi lika trötta allihop.

Tekla fick ett fint grönt bandage och stå på box till att börja med. Vilken tur det var helgdag, mitt i veckan, så vi kunde både passa sjukling och fixa paddocken, medan stona fick turas om att hålla Tekla sällskap i boxen intill. Leif grillade och körde iväg och handla det viktigaste, vad det nu var. Jo, tändvätska, eftersom strömmen gick så fort han satte på den elektriska eldgaffeln. Vi ringde och bad honom köpa A-fil till Tekla och päroncider till oss. Vi förklarade med stor möda, i kör, hur han skulle hitta rätt på exakt rätt sort i vår lilla affär och Mimmi messade en bild på en burk Kopparbergs päroncider. Detta var vad han kom hem med:

En bild säger mer än tusen ord!🙈

Dagen avlöpte sedan fint, tills det var dags för nästa dos antibiotika på kvällen. Det blev protester, hopp och skutt och med halva dosen injicerad for liten häst åt ett håll och sprutan åt ett annat, och kanylen var borta! 😳😱 Shit shit shit! Vi fick i henne resten och in i nästa box. Sedan leta, leta leta efter en nål i en höstack. Eller närmare bestämt kanyl i kutterspånbädd. Borta! Mimmi åkte hem och Leif fick återgå till ovalbanan, medan jag påbörjade evighetsgörat med att sopa ut små små delar av kutterspån ut i stallgången med hjälp av en sopkvast med en ficklampa fastklistrad med silvertejp på kvastskaftet. Jag gick dubbelvikt och stirrade ner i spånen och lyssnade om något klirrade mot golvet. Men nej, kanyler klirrar inte som söm när man sopar, jag testade. Men tur i oturen, när halva boxen var tömd hittade jag nålen, mitt i boxen.

Sedan kunde jag återgå till att springa fram och tillbaka med hästar, hö, och vatten, som inte ville komma ur slangen. Till slut kunde jag hjälpa till att färdigställa ovalbanan, där vi lagt ut 20 ton stenmjöl på en dag.

Fint blev det! 😁 Nu väntar vi på reeegn…

juli 2018
M T O T F L S
« Jun    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Kontakta oss

Gåvetorps Islandshästar
Torrarp 1118 Gåvetorp
280 20 Bjärnum

0451-261 62
0733-40 50 80

gavetorp@
gavetorpsislandshastar.se

www.gavetorpsislandshastar.se

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Annonser
%d bloggare gillar detta: