Den snälle fine Amos fick sluta sina dagar idag 11 år gammal. En sann gentleman!

Jag har kanske inte hunnit med precis allt jag borde, men ändå allt jag föresatt mig, och det jag kan påverka, och känner mig helt tillfreds med det. Nya snickare är inbokade till köksgolvet och badrumsrenoveringen i höst, och ny tv-soffa är beställd. Check ✔️ jag har inhandlat all mat till helgen och idag har jag till och med varit en sväng och kikat när Catta red kronprinsen. Dumt nog fotade jag inte, men lånar ett gammalt.

Äpplet faller inte långt från päronträdet 😁

Vi hann ju inte åka upp på mammas födelsedag i mitten av juni, eftersom vi inte vågade lämna Ófeig, och inte har vi kommit iväg än. Efter midsommar tar vi ut veterinären för att kolla upp henne, så att hon kan sättas på bantning ifall hon är tom och då åker vi upp till Alvesta. Där uppe firar de midsommar på syster Cinas balkong.

Hanna tog ett så fantastiskt fint kort på mamma på 89-årsdagen.

Min snygga mamma och Tippen (den förskräcklige)!

Jag har köpt mig en vilsäng med dyna till soldäcket, faktiskt på Leifs initiativ! Mm, kanske skulle passa på att njuta lite, när det nu ska bli uppehållsväder några dar, med en paraplydrink vid sidan🍹, blunda och låtsas att man ligger på playan. Jag ser fram emot det! Ska inviga den redan imorgon, på midsommarafton.

Trodde det svikit mig, att jag tappat känslan!

Jag hade nästan gett upp, eller snarare resignerat. Då hände det. Den önskning som jag jobbat på, dag som natt, och som snurrat i mitt huvud i nästan två års tid. Min önskan slog in den 10/6. Skål på den! 🥂

Sedan vete fåglarna vad som händer! Vi har kollat med ringen och tagel från Ófeigs svans, gång på gång. Hon ska ju ha ett stoföl, men inget föl har tittat ut än och idag har det gått 365 dagar. Det vill säga ett helt år! Hon har alltså gått en hel månad över tiden! 🤔 Det händer ju då och då, när inte fölen är färdigbakade, att de går över, och mer än så. Men man undrar ju. Är där nåt föl? Ófeig är väldigt lättfödd och brukar inte få gå på bete utan betesreducerare, spendera nätterna i fägatan, samt ridas flera dar i veckan. I år har det såklart blivit lite för mycket av det goda, med tanke på ”dräktighet”, och hon är fet, men mest bullar det ut i flankerna. Hon är ju konstaterat dräktig, jag har inte märkt av någon kastning, och det sista som lämnar en är ju hoppet! Så jag fortsätter väl vaka om nätterna…

Från mitt fönster miss i nassen 🥱

Så har jag den smale! Jag blev ju lite missmodig när jag trodde han magrade av för 1,5 månad sedan. Därför fick han vila under pälssättningen. Den kan ta hårt på en del hästar. Han är inte så bra på att äta heller, kräsne herrn. Nu provar vi med linfrökaka, som går ner. I alla fall de stora bitarna, smulorna spottar han ut. 😏 Jag har ridit honom några gånger på ridbanan och han är väldigt samarbetsvillig, men tölten flöt inte på. Stön! Så himla bra som det gick när vi avslutade! Nu har han fått nya skor, så igår red jag ut en runda med Mimmi och Frodi och jäklar vad han töltade fint! Nu känns det bra igen!

Vi turas om att hålla vakt och har nu flyttat stona till ”Mimmis hage”, där vi båda har uppsikt över hela hagen från fönstren. Så har vi sådan tur att det knappt hinner bli mörkt innan det ljusnar, nu innan midsommar. Å med Leifs kikare har jag full koll, alltså! Bara att vänta…

Då 06.30 lördag morgon händer det! För all del har det väl varit studentfest hos grannarna, så gästerna har farit fram och tillbaka hela natten med basen på högsta volym. Men hästarna bryr sig inte, mest hundarna som skäller. Så vid nämnda klockslag for hin håle i stona. De for iväg i galopp genom hagen. Bara Óskadis och fölet stod kvar, som ingenting hänt. Det var matdags! Jag undrade såklart vad de andra blev ”rädda för”, men hittade ingen orsak. Sedan skrek de och härjade så jag fick gick ut och kolla. Ófeig brunstade! Vad nu!? Fast det kan ju även dräktiga ston göra. Men, så här sent, och ingenting tidigare! Imd var helt galen och gick fullkomligt bärsärkagång, klev upp på Ófeig, sparkade och skrek. Så har hon aldrig betett sig innan. Sedan var det lugnt ett tag, tills hon satte igång igen. Jag fick sätta in henne i en box för att få lugnt i hagen. Hellre att hon river stallet, än skadar Ófeig. Nu undrar man ju faktiskt om hon är dräktig!!! Jag behöver verkligen inte mer spänning i tillvaron. Hoppas det är över på en vecka!

Jag fick upp ett minne idag på Facebook. Tänk att det redan är sju år sedan…

Där såg hon lite mer slimmad ut! 😂

Hingsten blev lite upprörd först över att få ett härjande sto i hagen intill. Men efter en stund gick grabbarna ner till betet. Jag passar på att få Imd lite i form, nu när hon även motionerar för egen maskin. Kan vi bara få henne att hålla in stora magen, så ryggen kommer upp, kanske hon kan bli en fin ridhäst för lättviktare. Hon är ju bara 26 och älskar att bli riden. Jag skrittade henne med banden för att påminna musklerna, så får vi se.

Eftersom jag varit satt på paus ett tag har det hänt en del saker som jag inte berättat om. Jag får väl låta bli att lägga upp så många bilder, så att jag inte fyller upp för snabbt igen.

Vi har ju byggt färdigt vårt padockstaket. Det blev så himla bra. Nu kan inte Andvari ramla in i Mimmis trädgård nå mer. Som en parentes kan tilläggas att jag gjort nya hål i sadelstropparna, efter att Mimmi påpekat att hela landskapet syntes mellan hästen och gjorden. Undra på att han kändes vinglig. Helt annan känsla att rida när sadeln sitter fast. Nu har han fått vila och äta upp sig en månad medans bygget pågått. Vi satte staketet runt hela ovalbanan, som går utanför ridbanan, så det blev ett rejält bygge. Starkt och bra, och förvånansvärt lite sten. Det vill säga bra underarbete av banan från början. Vi är super nöjda!

En del har fin utsikt! 😉

Holly brukar sitta i köksfönstret och vinka när jag rider. Hon ser och lär! Men än så länge får hon hålla tillgodo med taxen! En annan favoritsysselsättning är att dansa. Bullibumpa-låten Drakens dans, den går lika bra att köra sittande.

Så kan man ju använda banan när man tränar hunden dessutom. Jag har börjat på rallylydnadskurs med Ellen. Hon är ju en stjärna! Jag har ju dock aldrig varit någon träningsnörd, men nu har jag ju banan på min rastningsrunda. Jag blir så uttråkad av att nöta samma saker om och om igen. Det är därför jag varit så framgångsrik uppfödare av apportörer, brukar jag svara när någon undrar. Jag avlar bara på naturbegåvningar. Det är min styrka, att hitta talangerna och ta tillvara på dem. De andra, träningsprodukterna, går bort. Nu stannar jag till vid kvällsrastningen och kör några moment, så kanske något fastnar automatiskt. Ellen har inga svårigheter däremot, hon hajar direkt! 🤪

Så fortsätter vi kvällsrundan mot solnedgången, och räknar in hästarna!

Vi har en ettårsdag i analkande. Födelsedagskalaset är välplanerat och äger rum idag, dagen före svenska nationaldagen. 🇸🇪 Nu gäller det att hon ligger i hårdträning om hon ska hinna lära sig gå innan hon fyller ett, har vi brukat skoja! På BVC håller de på och tjatar i ett om vad bäbisarna kan och har gjort, hur länge de tänker amma, och så vidare… 🙄 I förgår var det dags för vaccination. En spruta i vart ben fick hon. Sedan gick hon själv av bara farten. 😂. I fredags var hon på islandshästtävling, sin andra. Å ridit hingsten har hon gjort. Check! Nu måste hon väl ändå uppfylla utvecklingskurvan! 🤔

Klockan ett började kalaset. Holly var så taggad att hon hoppade över sin förmiddagslur. Vi skyndade på så att hon skulle orka hålla sig vaken till paketöppningen.

Sedan åt vi tårta, och Holly höll ställningarna. Hon ville minsann inte stänga korpgluggarna så länge det pågick födelsedagsfirande i huset. Sedan återstod fotografering.

Tycker motivet känns bekant! 🤔
Även mormorn blev förevigad

Denna första födelsedag skulle nyttjas till fullo. Holly sov 20.00-08.00 inför stora dagen, sedan sov hon inte en blund förrän åtta på kvällen. Ska det firas så ska det firas!

Kan man få sin högsta önskan uppfylld, utan att ens ha vågat tänka tanken, så har jag fått det! Så klart min önskningarnas gudinna ville ge mig det finast tänkbara. Man är ju inte purung längre, så nu eller aldrig fick det bli, om jag skulle kunna få en ny drömmarnas tölthäst, efter att jag förlorat Óskadis som ridhäst. Senaste tiden har jag ägnat åt att drömma mig tillbaka medans jag tittat på en gammal filmsnutt! Nu känns det som att jag fått livet tillbaka!

Nykläckt

Mimmi och jag har turats om att fölvaka och varit ute varannan gång om nätterna de senaste veckorna. Nu hade hon gått nästan 1,5 vecka över tiden. Jag kan ju se dem från köksfönstret under dygnets ljusa timmar.

Leif hade precis sett Óskadis utanför lösdriften, så jag hade ingen brådska ut denna morgon den 22 maj. Hon hade ju dessutom valt ut en plats nere vid diket, på lagom kikaravstånd från köksfönstret. Men tji fick vi. Óskadis låg fortfarande ner när jag kom ut och i hörnet av lösdriften hoppade ett ännu vått silverfärgat stoföl runt. Hon var på benen, hade bajsat, diat och töltat innan hon ens var en timme gammal.

Det hade jag ingen aaning om…

Det fick jag veta, när jag skulle berätta att även Dumle åkt. 🤔 Det gick inte ens att spara som utkast. Jag har nu bloggat i drygt 13 år och mina 3GB har tagit slut. Jag fick köpa nya, vilket lyckades, efter många om och men. Kanske älgvideon tog för stor plats. Får ta bort den igen.

Dumle fick stanna hos oss en halv vecka extra och han satte onekligen sina spår (i hörselorganen). Han hade röstresurser, som en hel flatkull, den valpen. Ellen var helt förstörd i flera veckor efteråt och letade efter oss i panik, så fort hon hörde ljud som påminde om honom. Typ när brandvarnaren larmade att batterierna höll på att ta slut.

Det kändes bra att bada honom kvällen inför avresan. Även han blev ren och väldoftande. Kanske å ta i, men presentabel. Han stannar kvar hembygden, så vi kommer säkert att ses igen.

Nybadad Dumle

I morse kom Humles nya husse och matte och hämtade med honom till Lögdeå. Det blir en lång resa för en liten valp, men Humle är en cool kille, så det går säkert jättebra! Hussen är jaktprovsdomare, så vi hoppas Humle sköter sina kort väl.

Igår blev han badad, och det tog han med ro

Resten av dagen var vi så duktiga och byggde färdigt hela ena långsidan på ridbanestaketet.

Mimmi snappade

Vi avmaskade hästarna och gav selen. Sedan kom skogens konung på besök. Alla hästar stod i givakt. Jag fattade nada. Tills det rörde sig en mörk skugga över Ullas ekebacke på andra sidan grusvägen. Jag trodde först det var en häst lös, tills jag fattade att det var en älg. Den var inte det minsta rädd, fastän jag pratade i telefon och gick fram och tillbaka, utan tog god tid på sig, säkert en kvart, att beta lövsly och gräs innan han vandrade vidare i sakta mak.

Det betyder utan anmärkning, och det är alla uppfödares dröm. Att alla valparna är friska och krya. Det var de, hela kullen, alla två. De skötte sig dessutom alldeles utmärkt, helt tysta i sin egna bur bredvid mammas på resan, och inte en enda kissfläck lämnade de på veterinärens golv. Åsså hem igen!

Nöjd matte!

På måndag skiljs våra vägar. Men före det är det mycket att stå i. Registreringsbevisen är klara och alla papper ifyllda. Valplådorna har kommit. Försäkrade är de från födseln. Så ska de fotas, igen. Alla Inkwells-valpar finns fotade uppställda vid 5 respektive 7,5 veckas ålder.

Så här blev fotona:

Inkwells Humle
Inkwells Dumle

juni 2022
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Kontakta oss

Gåvetorps Islandshästar
Torrarp 1118 Gåvetorp
280 20 Bjärnum

0451-261 62
0733-40 50 80

gavetorp@
gavetorpsislandshastar.se

www.gavetorpsislandshastar.se

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

%d bloggare gillar detta: