Ska jag vara riktigt ärlig, så drog man sig allt för att fara iväg med Andvari i trailern igen. Vi hade tänkt rida uppe i skogen Valborgsmässoafton, men eftersom vi skulle elda bålet och sedan grilla därefter så väntade vi tills dagen efter.

Några visste precis vad som var på gång när vi körde fram transporten !

Vi var väl förberedda på att ge den svarte gott om betänketid, men då överraskade han oss med att kliva på ganska med en gång. Nåja, vi skulle ju hem också, så vi tog bara lilla galoppbacken. Andvari har tunnat ur, inte så konstigt, för det gör islandshästar på våren när deras förbränning ökar. Han är dock inte så mager som förra året, utan har hull och är musklad och fin. Han är inte jätteglad åt sitt tilläggsfoder, hur man än försöker. Så man får glesa ut ridträningen ett tag tills gräset börjat växa ordentligt.

Jag sa ju att när inte översta hålen i stropparna funkar får han vila. När vi red senast påpekade Mimmi att man ser landskapet mellan hästen och sadelgjorden. Då funderade jag lite på fler hål, men håltången var för dålig. En fårullspad fick bli nödlösningen. Därefter en veckas vila.

Spännande, tycker pållarna!

Så har vi påbörjat staketbygget runt ridbanan, dvs Leif gräver ner stolpar och vi pekar.

Alla som vill får vara med!

Sedan ska det bli rätt höjd på slanorna, dvs bra hänghöjd. Holly-höjd på den nedersta.

Blir lagom!

Ingen bra vecka. Rubriken kanske är att ta i, men ibland känns det mesta extra motigt.

Det började redan för en vecka sedan, med att hästen, som alltid promenerar rakt upp på transporten, utan betänkligheter, blir rädd för hingstväggen och tvärvägrar kliva på. Typiskt, när vi kommit på en lösning på problemet med ridvägar. Det kommer att gå över, men så himla onödigt. Så, på samma tema, kan vi inte rida i hägnet när det passar, eftersom de kan komma och skjuta på skjutbanan precis när som helst. Inte enbart tisdagar och söndagar, som vi fått veta tidigare. De sätter upp varningsbommar. Visst! Men om vi redan är inne i hägnet när de kommer och pangar! 😳 Så ska vi anpassa oss efter det också, utöver Hollys oberäkneliga sovtider. Ridbanans underlag är löst och fruktansvärt dammigt och nu ska staketet monteras upp igen. Det blir inte alls som vi tänkt oss och bestämt sedan tidigare. Med en grind mot vägen, så det går att komma in med lastbil och bättra på underlaget vid behov. Fast sedan blev det ändrat.

Så ska vi rida in unghästar, hur i all världen vi ska få tiden till det med alla störningsmoment och brist på utrymme! Mimmi gick inte vidare till distansutbildningen vi räknat med, då de inte går efter betyg, utan efter intagningsprov, där folk helt klart fuskar sig fram. Då blir det till att lägga tiden på resor istället!

Snickaren som lovat titta in veckan efter påsk, för att ta beställningen på golv och badrum, innan priserna stiger, dök inte upp. Nu har enbart golvet gått upp 30kr metern och han har inte visat sig än, trots påtryckning.

Så visar det sig att den ena av våra fina hanvalpar har ett blått öga, vilket ej är godkänt. Vi hade ju hoppats på två chanser att kunna använda någon av dem, om vi köper in en tikvalp med passande linjer, så vi får in Lisas gener igen. Igår fick vi veta att tiken vi tingat valp från gick tom!

Nu blir jag rädd på allvar! Snart ska stona föla, måtte vår otur vända innan dess!

Men, för att se det från den ljusa sidan, alla är i alla fall friska och krya! 🤗

Inte riktigt enligt planerna gick det idag, men nästan. Vi hade tänkt rida uppe i skogen i Hågnarp på förmiddagen, men kom inte iväg. Holly var inte sitt vanliga glada jag, eftersom hon håller på att få tänder. Men på eftermiddagen kom vi iväg i alla fall. Denna gång tog vi en annan runda och hamnade i galoppbacken, fast på fel håll. Vi vände när vi kommit ner till vägen och galopperade på tillbakavägen istället.

Efter 40 minuter på gräsbevuxna skogsvägar, utan en människa i sikte, var vi tillbaka vid transporten och lastade in Frodi. När det var Andvaris tur ville han inte följa med! Tvärstopp. Det blev en seg kamp. Men tjurigast vinner! Jag! Jag sa åt honom att om han inte vill åka transport måste jag sälja honom, eftersom vi inte har några ridvägar där hemmavid. Då klev han på! Fast det tog 1 timme och 20 minuter. Sedan tog det 5 minuter att köra hem. 🤔

Valparna växer och frodas och har nu hunnit bli drygt fem veckor gamla. Båda springer runt och busar för fullt, men annars är de inte så lika våra flatvalpar. Det vill säga, de är inte kroniskt hungriga. Jag har försökt i nästan två veckor att vänja dem vid mat. Men intresset är ljumt. De spottar inte och fräser, men fram tills nu har de varit väldigt skeptiska. Antagligen beroende på att Lisa diar dem med grädde.

Åh, en människovalp!

Att tiden går fort märker man även på våra unghästar. Tekla liknar alltmer en färdig ridhäst, hon har fått följa med som handhäst och även som ridhäst i hägnet. Det roliga är att vi även hunnit med att träna Leffe, som därmed kommit nästan lika långt på mindre än halva tiden. Mimmi har nu ridit honom några varv på gårdsplan och han går framåt, helt enligt skolboken. Inga konstigheter alls!

Leffe & Gimli

Andvari är så rolig att rida att man får hejda sig, så det inte blir för mycket. Även han går med som handhäst ibland, och ett par gånger i veckan tränar vi med banden.

Idag blev det extra spännande när Leif kommer och rastar hundarna samtidigt som Anvari travar på i linorna. Racer-Ellen sladdar in på gårdsplan i full kareta. Jag vet inte vem som blev mest snopen, hon själv, hästen, jag eller Mimmi (inte han med huvet under armen i alla fall). Men alla var helt förstummade. Hästen höjde på huvet, medans racerråttan fortsatte hela varvet runt. Det finns ingen stopp på såna. En normal hund hade nitat och vänt tillbaka. Men inte en vorsteh!

Valparna växer och frodas och är nu 5 veckor gamla. Mest växte valpen som var störst redan från början. Han blev så tjock om magen att han blev liggande antingen på mage eller rygg när han sov, och då formar sig bröstkorgen därefter. Från att ha varit starkast och mest aktiv fick han svårt att komma upp på benen. Nu har han dock hämtat sig och springer runt och busar med sin bror. Men ibland får man ta igen sig.

Fel sida upp!

Vi har inte bestämt än vad de ska heta, utan det kanske får bli ”Stor & Liten”, som vi kallat dem hitintills. Liten är ju inte alls liten egentligen, utan bara en lite mindre storebror, eftersom han föddes först. Det kan ju mycket väl sluta tvärt om, men allting är ju relativt! 😊

De har fått nya fina leksaker, en blå plastapport, bitringar och så en rosa kanin, som hela tiden hamnar i kissobajslådan. 😂

Liten/ rosa kanin
Stor/ olympiska ringar

Sedan blir man alldeles väldigt trött av allt lekande, och då sover man en stund.

Så har de fått träffat Holly. Jag vet inte vem som var mest reserverad, valpen eller barnet! 😂

Vad är detta!

Vi har förlorat våra bästa ridvägar, inte bara på grund av Gudrun, som la ner träd i vägen. Men folk kör som biltjuvar här, tutar på hästar, och har rent allmänt dålig kunskap om djur. Söderut kan man inte längre rida om man inte vill ta storevägen, med all tung trafik som dundrar förbi, och välter av vägen i sin framfart. Vi brukade gena över grannens gård, men de hade inbrott och skaffade stora vakthundar, som nu stör dem med sitt skällande varje gång någon passerar, så därmed är alla ridvägar söderut avstängda sedan några år. Om man inte tar hästtransporten och kör iväg ett par km upp i vår skog. Där finns oändligt med skogsvägar att rida på. Förutom där rikeknösen fällt stora träd för att förhindra folk från att ta sig in på hans mark. Men då finns det ju trevligare ställen rida på. Jag har många gånger längtat tillbaka till Småland, där man kunde rida på grusvägarna, utan sura skitstövlar, som har ont av en överallt. Men vi har ju faktiskt en skogsfastighet till att rida på. Där är ännu mer kuperat, med gammelskog, och jättefina klätterbackar. Man kan knappt tro man är i Skåne!

Vi tog med oss kompisarna Frodi och Andvari, efter att ha satt tillbaka hingstväggen, som stått och samlat damm (och fågelskit 😏) på logen. Det var verkligen länge sedan vi var iväg med några hästar. Trailern har nog använts mer till att transportera möbler och sopor än djur senaste åren. Denna påskaftons eftermiddag var det verkligen ett fantastiskt vårväder och då monteringen av väggen gick som en dans, och Andvari valde att kliva på, utan protester, for vi iväg.

Mimmi lovprisade de mossbeklädda ridvägarna. Man hade kunnat rida på i timtals i bredd, och fräsa på i galopp, utan hinder i vägen. Enda felet var att de inte låg närmare hemmavid. Utan vägbommar hade vi lätt kunnat rida upp, som vi gjorde förr. Det var ljumt i luften och fåglarna var helt galna. Hästarna var verkligen på tårna. Andvari kunde plötsligt tölta långa sträckor i följd och hittade till och med lite passinslag, som legat väl dolt i flera år. Vi njöt alla i fulla drag av vår lilla utflykt och bestämde att detta gör vi om helgerna. Eller varför inte vilken kväll som, nu när det är sommartid och ljust länge!

Visst ja! Så är det ju en liten en som har en del att säga till om

Glad påsk!

Efter att ha fodrat hästarna, gjort sin morgontoalett, fixat frukost, för att sedan sätta sig i soffan, där solen skickar sina värmande strålar genom fönstret, med en sovande vorsteh tätt tryckt intill sin sida. Tror inte det!

Bästa stunden på dagen!

Sedan är det härligt att ta en ridtur på sin unghäst, som äntligen börjat tölta! En otroligt mjuk, för det mesta fyrtaktig tölt, med några böljande galoppsprång emellan. Det är känsla!

Nu blev det vinter! Det är ju fint, men inte precis vad man önskar sig en bit in i april! Jag noterade igår att nu har gräset börjat växa ordentligt i gräsmattan och på onsdag skall det bli sommarväder, enligt väderprognosen. Men de kan ju ändra sig fort. Vi fick hästarna omskodda för ett par veckor sedan, utan broddhål, så vi får ge dem semester några dar tills det vita töat bort.

Morgonsol!

Snön lyser vit på taken..

Men, framåt eftermiddagen:

Borta! Bara en hagelskur!

3 veckor gamla var det dags för flytt av lilla familjen. Raskt inhandlades en ny BabyDan-grind, att stänga ute nyfiken vorsteh, och den andra fick bli valphage. Den blev till en lagom stor etta, med sovplats i ena hörnet och en enorm toalett i andra.

Nya lyan!

På onsdagen var vi uppe i Alvesta och hälsade på släkten i ett snöigt Småland. Mamma hade sagt det skulle passa bra, eftersom hon inte var så uppbokad denna vecka! 😳 (sedan visade det sig att hon blev bortbjuden på middag på eftermiddagen, och dagen efter var hon på Boda glasbruk!) Det blev i alla fall ett snabbesök, eftersom man numera får anpassa sig efter Hollys sovtider. Hon sover helst ute i sin vagn, eller till nöds i bilbarnstolen, vilket det fick bli denna dag. Därefter åkte vi med Catta till Broaskog och kikade på en saluhäst, som visade sig vara en avlägsen släkting till Imd. En riktigt trevlig pålla, som således skall flytta till Skåne till helgen.

Fika hos syrran

Dagen efter var det dagsregn, så vi tog en slappedag från ridningen. Jag läste på facebook att några vänner hunnit rida torrskodda under regnuppehåll, men några sådana uppehåll märkte vi inte av här hemma. Morgonen därpå blåste det halv storm. Då lyckades vi ändå ta en ridtur mellan hagelskurarna. Andvari gick nästan lika bra som förra gången vi red samma runda, i tisdags. Då gick han så sjukt bra i tölt på hemvägen. Han fick feeling och töltade på i friskt tempo, säkert nästan ett par hundra meter, innan han fick lite taktfel. Hela rundan töltade han jättefint och varvade med galopp och kortare skrittpass. Vi glömmer bort traven medvetet ett litet tag nu. Den är hans största talang, så den kan vi lätt hämta upp senare. Nu bygger vi styrka och balans i tölten och han är såå duktig.

Aprilväder!

Sist vi tränade på ridbanan gick det ovaligt trögt. Broddarna var kvar i gamla skorna och banan var torr, djup och tung, jag vet. Men Andvari kändes uttråkad. Det är såklart jobbigt att anstränga sig och bygga ridbarhetsmuskler Nu har han dock fått nya vårskor (och galoscher, så de håller sig på plats i hagens vilda lekar) utan broddar, så igår red vi ut med Frodi och Gimli, med Andvari som handhäst. Det hade han varit med om förr, det märktes direkt.

Andvari stod som ett ljus vid sidan om Gimli och gick exemplariskt i rätt position. Gimli var taggad max och höll på att gå taket när han töltade på stället, medans Andvari var en kolugn bromskloss. Problemet var därför mellantempot, som inte är Andvaris lättaste. När vi speedade på gick det dock lite lättare.

Idag är Mimmi, Holly och Tobbe på släktträff, så jag fick äran att träna både Andvari och Frodi. För enkelhets skull höll jag mig på gårdsplan, som är hård och spänstig i underlaget. Andvari är verkligen trött, antagligen på grund av pälssättning. Han är i alla fall inte övertränad. Nu gick det lite bättre att tölta, men han försökte ramla ut genom ena öppningen, mot sin hage. Vid tredje försöket blev jag jättearg. Sedan provade han inte fler gånger! 😂

Frodis magomfång har ökat betdligt sedan han blev hagkompis med Andvari. Någon måste ju äta upp resterna, och Andvari är tyvärr inte så stor i maten. Det är faktiskt inte så lätt att sväva fram i den dagsformen, men idag gjorde han verkligen sitt bästa. Han vågar inte annat, när du rider, brukar Mimmi säga. Jag uppskattar inte bra gångarter, om inte ridbarheten funkar. Så jag har drillat honom ganska hårt under Mimmis mammaledighet från ridningen. Det var ett tag sedan jag red honom regelbundet nu, men han vet hur jag vill ha det. Bärighet, lätt i handen, men med stöd på yttetygeln, flyttbar i sidled och fina igångsättningar och nedtagningar. Lite energifattig, men duktig kille! 👍

juni 2022
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Kontakta oss

Gåvetorps Islandshästar
Torrarp 1118 Gåvetorp
280 20 Bjärnum

0451-261 62
0733-40 50 80

gavetorp@
gavetorpsislandshastar.se

www.gavetorpsislandshastar.se

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

%d bloggare gillar detta: