You are currently browsing the monthly archive for mars 2023.
Det blev ingen middag på stan på min födelsedag, eftersom jag råkat köpa ett kilo blandfärs som behövde tillagas. Det blev istället köttfärssås med pastahjul. Men Leif kom hem med stövlar, till mig (och propsade på ökad rummelpeng💵), fast jag menade att vi kanske hellre skulle satsa på en Höbjörn. Köp det också, sa han då. Jag som inte räknat med någon present hade ju köpt mig egen, hårsnurra (påhejad av maken), som jag tänkt testa till utekvällen. Det är ju en historia i sig.
Vi åkte ju faktiskt till Hässleholm, för att kolla in tandborstar (min håller på att ge upp) och då kan man testsnurra på Elgiganten. Jättebra! De är klart dyrast och har bara påskrabatt för medlemmar, vilket ändå blir samma som nätapotekens ordinariepris🙄. När vi stod vid bilen plingade det till i mobilen. Toppen, min haircurler hade anlänt! Då hämtar vi den i Bjärnum på hemvägen. Det gjorde vi nu inte, eftersom den åkt till skåpet i Hässleholm. 🤦🏻♀️ Orka!!! Så den hämtade Leif dagen efter och det blev ju ytterligare en present! 💝
Jag har hämtat ut min kladdkake-gåva, men Mimmi hade den dåliga smaken att åka på magsjuka precis på min dag, så den får stanna i frysen. Tur jag inte gjort tårta! 🎂😂
Fast det hade jag aldrig hunnit. Hade fullt upp hela dagen att rigga Roberta, tvätta, prata med alla telefongratulanter😉, rasta hundar, mata hästar, och faktiskt rida båda mina i hällregnet. Andvari var väldigt taggad och iiade på väg ner till padocken och kickade vid ett par tillfällen i början av ridpasset. Jag morrade lite åt honom, så sansade han sig, lydig och snäll som han är. Tror han piggnat till av nyponet jag tullat av Mimmi. Får nog fortsätta med det! Så fick jag allt läder insmort. Det gör vi alltid när det är sjöblött. En dusch med hårtvätt på det, så var denna födelsedag avklarad.
Ikväll tänkte vi gå ut och fira, med hårlockar, få se om det blir av. Tror inte det. 😉 Det är bra skönt att sitta hemma i soffan en fredagkväll❣️
Ps. Jodå, vi åt ute, på stans sunkigaste pub. De kastade sig över oss så fort vi kom innanför dörren och det regnade utanför, annars hade vi nog flytt. Å lockarna hade blivit förstörda 😂
Imorgon fyller jag år. Vi brukar inte fira de vuxnas födelsedagar i familjen, mer än att vi går ut och äter en bit mat på restaurang (som blivit hemmavid de senaste två åren, men i alla fall 🤷🏻♀️). Jag kan väl inte påstå att jag tycker om att åldras, men jag är verkligen nöjd med min insats inom arbetslivet. Jag har plågat min kropp igenom dessa dryga fyrtio åren och har längtat till den här dagen sedan tonåren. Nu för tiden är jag lyxhustru. Fast ganska billig i drift, konstaterade min man härom dagen.
Vi kanske också skulle åka till Ullared och storhandla, som alla andra, sa Leif. Det skulle vi ju kunna göra på onsdag, när du är ledig (och jag fyller år), påpekade jag. På Gekås kan man handla lakan med hål i hörnen, vilket man inte kan på Ikea (eftersom tyskarna klagat på att påslakanen var sönder 🤦🏻♀️, så har de ihopsydda hörn). På måndagkvällen tyckte han dock det skulle passa bättre på tisdagen, och om vi kunde köra om Hylte Lantmän på vägen, för han behövde gummistövlar. Så blev det och med en välfylld kasse redan i Hylte körde vi vidare enligt anvisningar på gps.
Det slutade med 6 par kalsonger, 9 T-shirts, 3 skjortor, 2 jaktbyxor, 1 Babour-jacka, 2 bälten och 1 keps. Inga stövlar dock! Jag köpte lakan, å kritor till Holly. Förutom diskmedel och tvättmedel då.
På söndag, äntligen! Men utredningen att den är här för att stanna kom av sig. Hur svårt ska det vara! Till och med Nato-medlemskap känns enklare.
På lördag åker vi med hästtransporten till Ikea. Det är inte vi som ska fylla den, utan ungdomarna i huset intill. Leif och jag ska sitta i restaurangen och fika. Därefter ska transporten stå på gårdsplan ett tag och agera foderstation. Sedan ska Isafold skiljas av från sin mamma, så snart gräset börjar växa. ”Vi har en plan!” 😂
Tänk om det bara ville sluta regna! Idag har det regnat nästan oavbrutet sedan i förgår. Då senaste snön precis regnat bort! Nu har det varit soligt i nästan två timmar, men så var det kört igen. Tills på tisdag, då kommer kylan tillbaka. Med snö? Å det är inte ens april än..
På söndag är det även Islandshästens dag i Helsingborg. Det tävlas inomhus, så då kan det regna bäst det vill!
Idag är det Rocka sockorna-dagen. Det blir svårt nu när jag gjort mig av med nästan alla sockar jag inte använder. Det finns nästan bara svarta kvar. Jag får gräva djupt i nätkorgarna. Eller ta en med och en utan tår.
Det är så tråkigt att göra iordning jordgubbarna nu när man ska rida i regnet. Vare sig leran är blöt eller intorkad ser man likadan ut själv på kläderna. Igår hade vi fotvård, klippte klor och fixade hundarnas tänder. Sedan verkade jag Isafold och hennes mamma, istället för att rida. Isafold är en sådan supertrevlig och duktig liten häst (med randiga fötter! 😂).
I helgen kom Tobbe och fixade slutklämmen på vår badrumsrenovering. Spegelskåpet kom upp och svalde massa attiraljer och äntligen har jag nackspegel igen. Hm, är det så jag ser ut! 🙈😂 Hade nästan glömt.
Dags att klippa håret. Det var ett halvår sedan senast. K18 fixar mycket, men inte allt. Idag ska jag till frissan på Hårtåtten före yogan. Välbehövligt!
Jag håller även på att renovera mitt högerknä, där menisken strular och svullnar upp. Det gör att det benet blir längre och ger smärta i korsryggen. Därför har jag skaffar vadkompression (dvs kompressionsstrumpa utan fot). Fantastiska när man sitter länge eller åker bil långt! Jag införskaffade även ett par tåstrumpor. De kan man ha både på yogan och i ”mellantårna” som jag annars går barfota i året runt.
Så kom nätkorgarna till nya tvättskåpet på plats igen (med passbit denna gången, så de slipper rasa ner) med bänkskiva och allt. Den passade perfekt. Var så trött på den beresta stenen att jag inte ens testat innan. Så det var en överraskning. En annan positiv överraskning var att det ena paret gångjärn (köpte två olika. Gångjärn är en djungel), vi bytte mot de gamla, verkligen funkade till högerluckan. Den går nu att öppna, med 1/2 mm marginal till tvättfatet. Å det får plats ett handtag också (ska beställas omgående 👍). Skam den som ger sig! Jag kör med mm-passning, så får man hoppas man har marginalerna på sin sida. Jag brukar faktiskt lyckas med det, om jag får skryta! 😇
Så har jag fått handtag i kommoderna. Vilken lyx! 👌 Pilligt värre att få upp innan, men fyra månaders väntan är ju en piss i Mississippi.
En annan positiv överraskning, som alla betvivlade (utom jag), var att det faktiskt fungerar att värma upp badrummet med en extra handdukstork, istället för element! Fastän det hänger handdukar ovanpå! Bara Leif eldar. Om inte, hade det inte hjälpt hur många element man än tryckt in. 🤔
Eftersom Holly fortfarande har en del skorpor kvar efter sina vattkoppor har jag agerat dagmormor på förmiddagarna denna veckan. Det är inga konstigheter alls, då Holly är en intelligent, pratglad och lättroad 1,5-åring. Hon kan räkna till tio och har full koll på hur allt ska gå till och kan var sak på sin plats. Idag hittade hon Kellys ben och konstaterade att Kelly är borta. Kelly borta, sa hon gång på gång, när hon letade igenom rum efter rum.
Vi tittade på foton och filmer i mobilen. Närmare bestämt Humle och Dumle i Kapten Bäckdahls skafferi. På kvällen fick jag sms-hälsning och foton från vår Dumle, på 1-årsdagen❣️För ett år sedan föddes dessa små pip! Lille Dumle och store Humle. Idag är det tvärt om. Eller båda är små massiva dreverhanar, Dumle i söder och Humle i norr.
Nu har det varit barmark i några dagar. Snön regnade bort på en enda dag så det har varit ordentligt mjukt i marken. Men så inatt, som av en händelse, kom det 12 cm snö neddinglande från himlen. Man blev lite paff när man tittade ut genom fönstret på morgonen. Men nu är termometern på plus dygnet runt, så hoppas det är slut på det vita för i år.
Åter igen snökaos och värst runt Hässleholm! Det är precis som förra året, när man trodde våren var på väg, så fick vi mängder av snö här i Hässleholmstrakten, fastän gräset var grönt i resten av Skåne och uppåt! Nu är det ju bara början på mars, så det må väl vara hänt. Men det känns lite kymigt när man precis har kommit igång med ridningen. Jaja, det går bra att rida i snö också. Bara jag som är så frusen och nu har det blåst halv storm i flera dar. Plus att jag åkte på en dunderförkylning förra veckan. Resten av familjen hade den före mig, och nu har Holly vattkoppor. Nu på upphällningen dock. Sedan får det vara slut på virus!
Igår åkte vi bil i nio timmar. Jag hade sådan tur att Facebookgruppen Töltriding sände live från Vintermästerskapen -23 med islandshästtävlingar från Strömsholm. Det pågick hela dagen, med lunchuppehåll precis när vi framme, och det höll tankarna från det oundvikliga. Detta var en resa vi skjutit på in i det längsta. Den var inplanerad redan för ett par månader sedan, men då ångrade vi oss i sista stund och ville ge det en chans till. Kelly blev allt tryggare och fullständigt normal i sin hemmiljö, men så fort hon blev rädd funkade det inte alls. Det skulle inte bli bra, det förstod vi både Leif och jag. Men hon var en så älskvärd och lycklig individ, Kelly, när hon inte var rädd. Så glad och kelig och den snällaste av snälla. När hon blev rädd var hon helt blockerad, fullständigt okontaktbar, och bara flydde. Då var det omöjligt att locka henne till sig. Hon var inte rädd för naturligt farliga saker, som skott, åska, traktorer eller andra djur, utan bara för främmande människor, okända ljud och saker man minst anade. En drivande hund som blir så rädd i skogen skulle kunna bli förvildad på kort tid. Det hade vi inte vågat riskera. Det räckte att vi hade okända kläder på oss så vågade hon inte komma till oss. Till slut mådde vi så dåligt, över att gå och hoppas på en förbättring och alla bakslag, att vi fick ge upp. Uppfödaren hade från början lovat att ta henne tillbaka.
Det var bara ett halvår sedan vi hämtade henne och vi var både spända och lite oroliga över hur hon skulle reagera. Om hon skulle känna igen Göthe och Rut. Så länge hon går i koppel följer hon med, och så gjorde hon, in i huset. Men sedan satt hon darrande tryckt mot våra ben och vägrade röra sig ur fläcken. Hon satt kvar när vi gick därifrån och det var väl det värsta, att inte kunna få henne att känna tillit, att kunna locka henne till sig.
Göthe och Rut är seriösa och supersnälla. De var bekymrade över att inte kunna komma nära henne, men det kan nog ta några dar innan hon vant sig. Hon ska få sova i sängen (vilket hon inte gjort här hemma) och vara i soffan, favoritplatsen, samt umgås med sin mamma.
Vi är uppfödare och då måste måste man vara krass, och realistisk. Vi har fött upp och sålt hundratals valpar, lämnat bort äldre hundar, sålt hästar och låtit gamla och sjuka djur somna in. Man skulle väl vara härdad. Men detta är bland det värsta jag varit med om. Idag bara går jag och gråter, och saknar❣️
Det är nu snart tjugo år sedan vi tog vårt pick och pack, och hals överhuvud flyttade ner till Leifs släktgård i norra Skåne. Egenritade villan med kennel sålde vi till en valpköpare, som ville flytta in ganska omgående, varför vi packade, med hjälp av anhöriga, och i panik stuvade ner vårt liv i lådor och kartonger. Så körde vi hästtransporten i skytteltrafik med flyttlass, hästar och massa hundar till gården, som var under renovering. Det viktigaste var att få iordning hundhus och stall, sedan kök. Vi levde dagtid i husvagn tills kök och golv var färdigt ett halvår senare. Så blev det som det blev! Det tog nog tio år innan halva nedervåningen, där vi inhyste kartongerna, som innehöll allt vi borde rensat ut före flytt, blev beboligt. Det rummet blev Leifs mancave. Ska jag vara ärlig lyckades han ganska bra, även om det inte är min stil med gamla otympliga möbler, och ganska svårtstädat. De stora walk in garderoberna var överfulla, liksom gamla hönshuset, som även huserade alla gamla möbler från förr.
Själv höll jag mest till i kök och stall, när jag inte jobbade. Hunduppfödningen fick gå i stå, när varken tid eller ork räckte till. Det stod mig över huvudet, med all skit och bråte, var helt omöjligt att hålla rent och ordning och reda. Och med tanke på hur uppställt det blir när man röjer fick det stå där det stod. Var sak har sin tid.
Men i år har det hänt grejer. Leif och Tobbe har röjt i svinhuset och jag har kört oräkneliga lass till tippen. För att inte tala om bråten från renoveringen. Nu, en månad efter att jag gick i pension, har jag hunnit röja massor. Vilken befrielse att bli av med gamla prylar. Jag vill ha rena ytor och undanplockat, så jag kan torka av och dammsuga ofta. Vill ha koll på vad som finns i garderoben. Jag kastar gamla gardiner, lakan och handdukar, som inte behövs i stallet. Bränner gamla papper. Tidskrifter och andra samlingar, skyss iväg. Smycken och krimskrams går samma väg. Jag har hittat gamla sedlar som gått ut för länge sedan 🤦🏻♀️. Tja, sånt är livet!
Senaste nytt från Gåvetorps Islandshästar 