You are currently browsing the monthly archive for december 2022.

Utom de dåliga! Ibland får jag snilleblixtar. Eller ganska ofta, faktiskt. De flesta underlättar vardagen.

Denna gången gick det kanske lite fort från tanke till handling. Jag har ju numera dusch, istället för badkar (som vi även har i källaren, ett upphöjt hundbadkar. Fast det är lite struligt att ta dem nerför branta trappan. Så man får gå utifrån och då hinner de skita ner sig på väg in. Så har Leif lyckats fördärvat självstängande duschmunstycket, och kastat det innan jag hann laga). Duschväggarna är väl tilltagna, men inte såpass att det går in två personer plus en stor vorstehtik. Då kom jag på, att varför inte binda henne i utkastaren, så klarar man sig själv. Jag har en typ joystickblandare, men band såklart inte i den, utan bakom vid sidan om. Ellen tyckte dock det var en dum idé och vände om, så kopplet drog tag i handtaget och full duschstråle iskallt vatten spolade rakt ner i nacken på både Ellen och mig. Jag skrek av chocken och jag vet inte vem som blev blötast. Den idén får nog utvecklas vidare innan nästa försök. Annars var den bra!

Smart med duschväggar, om inte hunden öppnar dem 🤔

Man hade ju kunnat tro att det skulle bli lite mer rymligt vid matplatsen i stohagen, när Imd lämnade. Men bara några dar, för sedan kom Tekla hem på jullov. Ófeig, som varit hunsad av Imd och Óskadis, ända sedan mamma Vada försvann, blev rysligt besviken. Hon har ju dock alltid varit högre i rang än Tekla. Men nu satte hon till alla klutar och stampade ner foten. Tekla fick hålla sig på tio meters avstånd för att hon skulle va nöjd. Ófeig avstod till och med sin egen mat, för att hålla Tekla på mattan. Då är det illa!

Det tog några dar, och ingen annan brydde sig, så sedan gick det bra att Tekla la nosen i blöt igen. Hon är ungefär som syster Óskadis, ganska påträngande, men oförarglig.

Det har inte blivit så mycket ridet dessa bråda dagar. Vi firade syster Cinas 70- årsjubileum två dar innan julafton, sedan har (h)julen rullat på. På Annandagen är det jakt som gäller, enligt tradition. Något Lisa uppskattar. Det har nu varit två skallgångar efter henne, då hon smitit hemifrån, för att jaga på egen tass. Fast andra gången hittades hon instängd i källaren, av Leif, med andan i halsen efter långa språngmarschen hojtande och svärande om vartannat. Lyckan vart stor, då vi slapp polisefterlysa och annonsera. Hade ju varit lite pinsamt!

Dagen innan Annandags-rean, som den kallades förr, började mellandagsrean. Klockan 8.00. Så kunde Leif äntligen köpa sin efterlängtade 55″-TV. Lite bättre dimensionerad än den förra. Det blir nog bra när de, han och Tobbe, får allt att fungera.

Även i år! Fast ännu lite mer annorlunda än vanligt. Julstädningen och renoveringsstädningen gick lite in i varandra, om man så säger. Den sistnämnda vill liksom aldrig ta slut. Det är fortfarande förvaringsutrymmen som saknas och det ena leder till det andra. Leifs herrum/hemmabio är fullsmockat med saker. Det var Leif själv som packade upp dem, och man märker nu att det är mycket man kan sålla bort. Fast just sådant tar en väldig massa tid. Man fastnar lätt vid en massa minnen. Det senaste var ett sånghäfte från vårt gemensamma 40-årsfirande, tillsammans med Erland, på Engaholm. Hur roligt var inte det!

Mimmi och Tobbe brukar vanligtvis fira jul med Tobbes föräldrar och syskon med barn, men eftersom ett av de medföljande barnen insjuknat stannade de istället hemma, då Holly ska vaccineras nästa vecka. Därför blev det snabbplanering av julfirande och matinköp. Lite klappar blev det allt. Flest fick Holly och dyrast Leif. Han fick en liter dusch-/hårschampo och en Roberta. Nu ska det bli ordning på torpet.

Holly fick en gunghäst(!?)

Att pållen var i lurvigaste laget var inget som bekymrade. Hon är ju van vid islandshästar. Så fick hon en Brio-tax, precis som mamman önskat. Å så Duplo-lego från kusinerna med familj i norr. Tur det, så slipper vi kanske pussla ett tag! 😅

Vår fina Imd har vandrat vidare till de evigt gröna ängarna. Jag har sagt att hon skulle få bli kvar så länge hon är frisk och mår bra, men inte vänta tills hon blir sjuk. En svår ekvation, såklart. När är det då dags? Man går med en oro, man spanar och tittar och blir så lätt hemmablind. Hon var nu drygt 26 år, mitt fina förstaklassto. Tänk vad tiden går. Men så fixade hon själv. Igår kväll ringde Mimmi framåt midnatt, att Imd inte åt 23-målet. Detta har aldrig tidigare hänt, att Imd har matvägrat. Hon har aldrig varit sjuk, knappt halt, sedan jag köpte henne som 5-åring. Hon linkade lite efter första visningen. Men efter några dagars vila var hon åter fit for fight. Förra våren ramlade hon i riset, när Leif röjt backen i deras vinterhage. Hon fick en del skrapsår och ett stickhål nära leden. Då trodde jag det var kört. Därefter har de fått gå i en liten del av en sommarhage hela gänget, även på vintern. Detta mest för att Imd inte skulle sätta fast pinnar i gommen.

Detta var just precis vad hon gjort nu. Jag vet inte för vilken gång i ordningen, men efter flera veterinärbesök skaffade vi en egen munstege, så slapp hon dessutom att bli sederad. Vi tog nu på natten bort en stor pinne, som satt sig på exakt samma plats som de tidigare. Alla dessa pinnar har gjort att tänderna flyttat sig utåt och det har blivit en grop i gommen. Jag kan tänka mig att hon hade tandvärk när den skavt mot tandhalsarna.

Jag var vaken hela natten. Hon hatar vanligtvis att stå på box, men var nu helt lugn och stilla. Jag tittade till henne varje timme och hon antingen stod eller låg ner med knipta näsborrar. Inga symtom på kolik. Vid 4-kollen hade hon börjat äta sitt hö och vid 6 var hon sitt vanliga jag igen och fick gå ut till de andra. Men beslutet var taget, nu var det dags att ta farväl. 😢

Tre generationer

Bilen kom och hämtade henne efter lunch och det är så tomt på hennes plats, där hon alltid stod och viftade med vänster framben och pekade var man skulle lägga hennes mat.

Så saknad 💔

Hem! Vad trodde ni? Golven är rena!!! I alla fall i köket och badrummet, å det känns fantastiskt. Det är det allra viktigaste för mitt välbefinnande, att det gnisslar under fötterna, resten är underordnat. Man har väl kunnat dammsuga mellan kartonger och byggmaterial, men med tre hundar samlas grus, hår och damm i alla skrymslen och vrår. Igår packade jag upp en sista kartong med en förvaringsvagn. Ett spegelskåp och lite knoppar på det, sedan ska det väl vara fix och färdigt.

Nu har dessutom kylan och snön kommit. Det innebär en avsevärd skillnad av medföljande natur in i huset. Jag hittade en sådan där grov skrapmatta i plast på Biltema, att ha ute på trappen. Å så en pulka till Holly. Nu går det lite fortare att ta sig mellan husen. Problemet är väl snarare att få henne ur den. Mer, mer! Så det tar sin lilla tid i alla fall! 😂

sa Lisa! Å stack iväg å jaga. Själv! Utan vare sig pejl eller sällskap. De hade varit i skogen och huggt en gran, Leif och Lisa tillsammans med Kelly, och Lisa var grymt besviken. Så när husse ställde in granen i garaget vände Lisa på klacken och pep iväg. Tillbaka till skogen. Tji fick han, som knappt vågar släppa na, av rädsla att hon ska bli vargmat. Fast ingen i jaktlaget som vill jaga ändå.

Så vi har gått och gått, Ellen och jag, i säkert två timmar. Minst! Å inte en skymt av Lisa har vi fått. Så långt ögat nått. Sedan har vi kört bil, på varsitt håll. Varv på varv, medans snön föll, och mörkret med den. Men inte ett ljud!

Polisanmälan gjordes och annonser på Facebook, som hann delas 43 gånger på två timmar. Tack alla engagerade! Rätt vad det var hade Malin lagt en upphittad-annons i min messenger-korg. Någon hade plockat upp henne, i rakt motsatt riktning. De hade strax efter fått tag i Leif och var på väg hemåt. Mimmi och jag kom hem precis före och glädjen var stor. Lisa låg inlindad i en rödrutig skjorta i baksätet på en stor van. Ganska uppgiven, som han sa. Å trött!

Upphittad Lisa

Riktigt än är det inte slut på renoveringsprojektet. Torktumlaren väntar fortfarande på att monteras upp på tvättmaskinen och handdukstorken på väggen. Monteringssatsen har kommit, 4 skruvar för 595kr. Men bättre det än att behöva beställa ny tork. Så än är det svinkallt i badrummet. De två torkarna ska ersätta ett element och gå på vattensystemet, är det tänkt. Vi får vänta tills på tisdag, då kommer bästa hantverkarna. Men vad gör väl det när man har varmvatten, dusch, tvättmaskin och lagat kylskåp. För att inte tala om golvet, som är rena drömmen. Fast tvättmaskinen är verkligen underhållning på hög nivå. Den spelar trudelutter när programmet gått klart. Å ventilationen är på topp. En dyblöt miccroduk på kall tork var snustorr på kvällen! Vilken lyx!

Idag har jag dammat från tak till golv. Leif som har långa armar får torka ovanpå köksskåpen, sedan får vi försöka hinna få fram adventsljusstakarna till andra advent. I nästa vecka kommer nya soffan, i slutet om vi har tur. Eventuellt även ny TV, för den vi köpte var för stor och fick inte rum. Tänk den såg inte alls så stor ut i affären! 😂

december 2022
M T O T F L S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Kontakta oss

Gåvetorps Islandshästar
Torrarp 1118 Gåvetorp
280 20 Bjärnum

0451-261 62
0733-40 50 80

gavetorp@
gavetorpsislandshastar.se

www.gavetorpsislandshastar.se

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör som 1 annan, prenumerera du med.
%d bloggare gillar detta: