Nu har vi provat det, alldeles för länge. De första veckorna helt i onödan, men nu har vi ingen toalett , och varken kyl eller frys i köket, men det senare i alla fall i huset. Toalett och dusch får vi låna i granngården, hin sian järed. Problemet är bara att få med sig allt man behöver, utan att behöva vända tillbaka gång efter annan. Det man inte har i huvet, får man ha i benen. Annars får man gå bakom knuten. Vi har ett dass, som fortfarande finns. Det är bara marken under som rasat. Leif stängslade hagen ända ut till branten, trots mina protester, och när hästarna gick för nära rasade stenväggen. Konstigt? Nej, inte så värst!

Nu har det gått exakt en vecka, sedan renoveringen startade och snickarna har gjort ett fantastiskt jobb, både med sitt eget och att tajma elektriker och rörmokare, så nu väntar vi bara på målaren och att få in ny väggmatta och golv i badrummet. Det är det träligaste, att vänta på folk som inte kommer, så det blir en helg till…

Tack och lov för Hinza-väskor! De är räddningen.

Annons