Aldrig har jag varit med om maken till långvarig magsjuka. Tack och lov verkar ingen annan ha blivit smittad. Jag har överlevt, men mycket mer är det inte. Du har blivit… smalare (än smal), sa Mimmi. Jo, det blir man, utan mat. Jag gör tappra försök att peta i mig nåt. Jag fattar inte hur gastric bypass-patienter lyckas töja ut sin magsäck! Jag kan inte! Min magsäck är som ett sugrör. Ingenting får plats. Inte är jag hungrig heller. Det lilla jag får i mig stannar kvar hela dagen och allt smakar beskt. Idag åt jag min vanliga frukost, nästan. Hoppade över dadlarna dock och tog en frökuse istället för rågbiten, med ost. Men kaffet kändes bra. Det har dock inte blivit många knop gjorda. Hur jag lyckades ta mig igenom tisdagen, och samtidigt passa valpen, är för mig en gåta. Hon är dock ett litet underverk av formbarhet. Hon bara äter, sover, leker och går ut och gör det hon ska. Enklare kan det inte bli! Nu har hon växt enormt på en vecka. Hon kan verkligen proppa i sig, och töja ut magen. Ser ut som ett bowlingklot emellanåt! Jag skulle fotat henne vid 8 veckor, men har bara träffat Mimmi på distans idag. Vi får prova imorgon.

Kelly 9 veckor

Vetrinären ringde idag. Fortfarande inget slutsvar. Blodprovet, som visserligen är ett ganska nytt påfund och tänkt kunna ersätta leverbiopsi, stämmer inte alls ihop med biopsin tagen strax efteråt. Den var bra, medans provsvaret slog i taket för fibros. Det högsta värde de någonsin uppmätt på specialistlabbet i England. Veterinärerna har ringt om varandra, om vad som kan vara orsaken och vad som ska göras, men ska träffas på konferens i nästa vecka och diskutera.

Jag berättade att jag börjat ge Andvari mariatistel, gurkmeja och maskrosrot i lusern/korn och att han börjat äta med glupande aptit. Han är pigg och ser ganska välmående, blank och musklad ut, så hon undrade varför jag inte rider honom. Jag måste ju först veta så han inte mår dåligt. Men det gör han väl inte om han är pigg och äter, menade hon. Vad ska man tro? Tro på när allt är så här! Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut.

Nu tror jag att jag måste bli frisk fort, så att jag kan rida min tjocka märr och börja på den smale. Leif kom precis hem med proviva, manna-frutti och propuds. Det borde väl vara lättsmält och energirikt. Så nu äntligen regnar det. Låt det flöda i mängder, så även gräset växer och frodas och får ny kraft! 🌼