Nu har hon flyttat, den lilla späda varelsen med de långa smala benen, den långa nosen och de kolsvarta mandelformade ögonen. Jag kan inte bestämma mig för om jag är glad eller ledsen. Jag är så fruktansvärt trött bara. Glad för att det verkar bli så bra för Maja, med en snäll kompisbrorsa och så genomsnälla människor, som förstår hennes behov så totalt, och stora områden att strosa runt på vid havet. 🙏

Men, jag är så fruktansvärt ledsen, över att behöva förlora en vän. Och de där ögonen! Göran förstod, utan att jag yppat det minsta ord, och han led av att behöva ta henne härifrån. Så jag fick försäkra honom om att det ändå inte kunde fortsätta som det varit. Maja var så urless på Ellen. Det var vägs ände nu. Jag unnar henne ett bättre liv, fast mitt hjärta blöder. Jag hoppas och tror de ska trivas tillsammans❣️

Maja, nästan 5