You are currently browsing the monthly archive for juni 2021.

Det har nu gått en vecka sedan dess, men just ikväll var det en sådan fin solnedgång, i alldeles fel väderstreck kändes det som. Nästan på samma plats som den går upp, om bara några få timmar. Himlen var helt röd vid närmare tio på kvällen och det var ljust som mitt på dagen. Nu är midsommarhelgen över för i år.

Måste bara lägga ut en bild till på vackraste midsommarbebisen 🦋

Hejdå mormor!

Midsommarafton är en dag som alla andra på seminstation. Veterinären stod beredd när jag lastade ur Ófeig. Hon kollades både i måndags och onsdags morgon och inseminerades båda kvällarna. Det blev några körningar fram och tillbaka, men förhoppningsvis blir det inte så många fler. Ägget har nu gått, så brunsten är över för denna gång, och hoppas hoppas att hon är dräktig. Den 12/7 blir det dräktighetskoll.

I onsdags ringde Åsa att Óska var konstaterad dräktig, så vi var uppe och hämtade henne igår. Det tog hela dagen, men som väl var var det inte längre lika varmt, bara 25°. 😅 Allting är relativt! Óska hade totalt ändrat beteende, berättade Åsa, så hon var helt säker redan innan kollen att hon skulle vara dräktig. Haha, jag som tänkt att hon var nog cool däruppe i värmen. Men, hon var minsann sitt vanliga jag när vi hämtade. Bråttom bråttom! Nu har vi äntligen alla hästarna på plats i sina hagar.

Man blir ganska trött av att kuska fram med hästtransport på vägarna timme efter timme. I onsdags kväll, när Sverige spelade mot Polen, kastade jag mig iväg igen, strax efter att jag lastat av Ófeig, för att hinna handla medans folk var upptagna av matchen. Jag var nästan framme i Bjärnum när jag upptäckte att jag glömt koppla av transporten. Stön! Tur jag klarade mig genom grindstolparna!

På midsommaraftons kväll började jag äntligen landa. Med potatisen på spisen och Tobbe vid grillen och en nybadad bebis i knäet. Det var minsann första badet, efter att naveln läkt, och första gången i klänning, på självaste midsommarafton. Det måste ju förevigas.

Holly 3 veckor

Pust! Över 30°. Tur jag gnodde på igår då. Hela förmiddagen gick åt till sista finputsningen av klätterbacken. Det gick nämligen inte att röja bort alla småstubbar och rotstumpar, utan de fick tas för hand med en häcksax. Det var inte så lite varmt igår heller, men vi knatade på, jag med såg och sax i högsta hugg och Ellen i hälarna. På tillbakavägen tog vi sly och grenar som hängde över. Fint som snus blev det! Rena rama autostradan över backen.

Idag har vi tagit det lugnt. Hästarna fick nya hagar igår, så de har inte synts till. Andvari har tjuvstartat, så han undrade vad Fródi höll på med när han reisade runt i hagen, men hängde på ett varv i alla fall. Man kan ju låtsas!

Småpojkarna står i lösdriften mest hela dagen. Man kan ju undrar vad de där djurskyddsinspektörerna håller på med. Dumheter, att hästar behöver skydd på vintern, när det är på sommaren behovet är som störst.

Funderade på vad jag gjort idag, men kan inte komma på något annat än att jag hämtat maten och att det tog en himla tid att plocka upp den. Allting går liksom i stå i denna hetta. Å så är det fotbolls-EM. Allt annat står på vänt.

Just nu, efter Sveriges vinstmatch mot Slovakien, leder Mimmi bettingen i hennes nya släkt, fick jag veta på Snapchat.

Heja Mimmi!

Jag sysslar inte med vadslagning. Vore synd om lagen jag satsat på, eftersom jag har sån otur i spel. Jag spelar inte ens på hästar. Ändå är ett av mina måtton ”Friskt vågat – hälften vunnet!”. En annans måtto i den här familjen är ”Gör inte idag vad du kan skjuta upp till morgondagen!”, och det är inte mitt.

Screenshot efter mycket övertalning av en som inte vill va med på snap! ”Löjligt!” 😁

Vissa dagar är mer spännande än andra. Jag har upptäckt att om man väljer DHL istället för PostNord hinner man få hem sitt Apotea-paket med solkräm innan sommaren är över. Det anlände samma dag som tightsen jag beställt. Jättefina. Så det bästa av allt, Hollys barnvagnsmobil. Den var specialbeställd långt innan hon föddes. Allt för att säkerställa ett kommande hästintresse. Hon kan välja på vilken häst hon vill påbörja sin ridbana, Gimli eller Fródi.

@angelicascrochet

Jag kunde ju inte låta bli att beställa en jumpsuit och mössa med Ellen på. Den blev lite större, så den får visas på bild så länge, tills hon växt till sig lite.

Från fröken Markström

Det tog nästan två veckor innan poletten ramlade ner och jag kunde börja njuta av ”semestern”, som jag kallar min ledighet. Det känns lättare att ta till sig. Nu har halva semestern passerat, med sol och värme, lata dagar, såväl som välfyllda dagar fullsmockade med aktiviteter. Det tar tid att komma ifatt, men könns så otroligt skönt med varje projekt som är i hamn. Nu har Holly kommit till världen. Förstod i efterhand att till och med Leif gått på helspänn. Lisa är parad (dock med tveksamt resultat), men hoppet är det sista som överger. Óskadis är lämnad i Norrköping, nu inseminerad med Kveikur, med dräktighetskoll nästa vecka. Ófeig är på gång i brunst med planerat föl efter Sörli frá Skaneyland. Jag var och kollade henne på seminstation i Fjälkinge igår och där fanns två fina ägg på gång. Jag sprutar igång henne idag så blir det ny koll på måndag.

Alla de stora projekten är nu utanför min kontroll och det känns skönt. Jag har börjat rida Fródi igen. Jag börjar alltid med att rida igenom hästen på gårdsplan. Han var inte jätteglad över det, men det gör inget. Jag behöver ha en vuxen vältränad häst att rida regelbundet för att min kropp ska fungera. Det gäller att inte tappa formen när man är i min ålder. 😂 Leif tycker faktiskt jag ska börja styrketräna igen. Är nog ingen dum idé. Andvari är fortfarande väldigt tunn, så han får äta upp sig innan vi sätter igång honom på allvar. Ingen mask har han i alla fall.

I förgår röjde ”vi” ridvägarna i hägnet. Gräset växer så det knakar, trots att lövträden börjar växa sig stora. Körsbärsträden har blommat över och har mängder med fågelbär och all grönska doftar fantastiskt. Leif gick före med röjsågen, och Ellen och jag knatade efter bärandes på bensindunk och linor. Ellen hade gräsfläckar över hela benen och var nöjd med sin uppgift som kontrollansvarig. Ingen räv i grytet! Leif tackade oss för ”hjälpen”!

Lite kul måste man ha! 😂

I dessa studenttider har det blivit mycket ridning i hägnet, så blir det bara blir några hundra meter på smala grusvägen. Man skulle kunna tro att där är stilla och fridfullt i hägnet, men då bedrar man sig. Tisdagar och söndagar är det skytteträning och då brukar vi hålla oss därifrån, eftersom måltavlorna och kulfånget är på andra sidan vår ridväg. Sedan finns det ju andra stigar, men jag har inte behov av så mycket spänning i vardagen, även om våra hästar är skottvana. 🙉 I torsdags eftermiddag befann jag mig mitt i skottlinjen, när Ófeig plötsligt tvärstannade och studsade bakåt, med huvudet i vädret. Hon fräste genom näsborrarna och stirrade in bland granarna. Vad nu då? Jag är vanligen ganska tuff och brukar bara driva på, men detta var nåt annat, det förstod jag genast. Plötsligt hördes röster från andra sidan dungen. Vad i hela friden gör de här, hann jag tänka, innan jag såg älgen. Den rörde sig oroligt inne i den glesa skogsridån, fram och tillbaka längs viltstaketet och försökte ta sig igenom. Jag förstod det var personerna på andra sidan skogsdungen som skrämde den och drev den in mot vårt hägn.

Nu var det bråttom! Ófeig ville vända och lättade i framänden. Jag kunde omöjligt få upp mobilen ur fickan som hon konstrade, utan fick skynda mig av. Jag fick tag i Leif direkt (Kryss i taket!), samtidigt som jag förstod att det var ett gäng utländska arbetare som planterade skog på grannfastigheten. De kom närmare och närmare och skrek på utrikiska åt varandra, varpå älgen blev alltmer trängd. Du måste driva älgen västerut längs staketet, sa Leif. Lättare sagt än gjort med en häst som redan var på tårna. Så jag började lite försiktigt med ett how, sedan How, sedan av alla mina krafter HOWade jag iväg älgen, med bultade hjärta stampande längs vägen med Ófeig dansande i tölt bredvid. Undrar vad människorna på hygget tänkte! Det trodde väl bergakungen själv var i antågande! 😂

När vägen tog slut vid vändplan var det nära på omöjligt att ta sig upp på hästen igen, men till sist lyckade jag i alla fall sitta upp i farten. Tur man är smidig! 😅 Därefter fick jag en ridtur som hette duga. Ófeig var så laddad att hon knappt rörde marken, så jag valde att rida samma runda två gånger till, för att visa att allt var som vanligt igen. Jag vet inte vem som var svettigast efter denna ridtur, hästen eller jag, men jäklar vad bra hon gick. Vilken häst hon är Feigan!

I denna stund bestämde jag mig för att försöka få det där fölet efter henne i alla fall. Hon är bästa önskbara avelsmaterial, vad tänker jag på! Jag har haft all tid i världen att njuta av henne som ridhäst. Hon är fjorton år, har en riktig toppvisning, både exteriört och gångartsmässigt. Mitt enda sto efter Vada. Hon är lika stabil och klok som sin mamma, med alla hennes goda egenskaper och mycket mycket mer därtill, men har en energi och vilja som aldrig tryter. Jag är en kycklingmamma och rädd att något ska gå fel, men kanske får jag inte fler chanser och då skulle jag ångra mig. Nu får Ófeig bli avelssto!

Nuvarande avelsstona på Gåvetorp: silversvarta Óskadís och gulsvarta Ófeig.

Efter lång väntan, 9 månader och sex dar, närmare bestämt. Inte helt smärtfritt, men det går vi inte närmare in på. Lite sport ska de va! Så efter några oroliga dygn var vi ganska urlakade hela klanen. Dagen efter var det planerat igångsättning, om hon inte behagat komma ut självmant innan dess, och detta var 6:e Juni. Så för att inte ta udden av Sveriges nationaldag hade hon den goda smaken att välja en egen dag för sin ankomst.

Välkommen Holly Grahl. 🇸🇪

juni 2021
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

Kontakta oss

Gåvetorps Islandshästar
Torrarp 1118 Gåvetorp
280 20 Bjärnum

0451-261 62
0733-40 50 80

gavetorp@
gavetorpsislandshastar.se

www.gavetorpsislandshastar.se

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

%d bloggare gillar detta: