Så slutade det med operation i alla fall för Ellebellen. Jag har åkt i skytteltrafik mellan hemmet och Vesslarp sedan i somras för att tömma hennes enorma analsäckar. Fem gånger minst! De har varit ett bekymmer både för luktisen själv och för oss. Nu är de i varje fall borta. Man kan undra vad andra hundar tänker. Har hon förlorat sin identitet nu? Hon kanske är lite hemlig numera.

Vorsteh i tratt är dock ingen höjdare. Hon plöjer fram och alla de andra hundarna är rädda för henne. Jag också! Hon bonkade in i mitt vänstra skenben så att blodvite uppstod genom byxorna.

Det går väl ann när hon sover..

Leif fick stanna hemma och va hundvakt idag när jag skulle till optikern för min årliga synundersökning, som var minst två år sedan sist. Mimmi följde med som smakråd för bågar till mina nya terminalglas. Det var 10° kallt och tanklocket hade frusit fast. Jag blev så stressad att jag fick black out när jag skulle slå koden, som jag inte ändrat när jag fick nytt kontokort, utan fick låna Mimmis. Jag hade fortfarande inte hittat mina handskar som jag förlorat i torsdags när jag hämtade Ellen hos Pelle. Jag hämtade ut en paket på macken på hemvägen, annars var jag ingen annan stans. På macken var de inte. Jag har letat öööverallt hemma, minst tre gånger! Får väl ringa kliniken på måndag. Nu har jag gått barhänt och frusit i flera dar.

Kallt idag!

Handväskan var smockfull, i vanlig ordning, med två linspaket, glasögonfodral, kassar, näsdukar, necessär, nycklar, kammar, vantar, you name it…VANTARNA! Där låg de och sa ingenting och hade gjort hela dagen. Till och med Mimmi hade rotat runt efter pryttlar i väskan utan att upptäcka dem. Jag tror tomten varit framme. Eller skyller jag på Mållgan! 🐈‍⬛

Allt, och lite till, får plats i en kvinnas handväska. Borde tänkt på de 🤔