Egentligen ska det väl vara ”goda” 🤔, men dessa ting är allt annat än goda. Kanske bättre med ”En olycka kommer sällan ensam!” Kan det vara så att allt det här är en prövning, för att sedan vända till att något riktigt bra ska inträffa. Då må det väl va hänt!

Eller kan det bero på att jag har tappat kontrollen? I så fall är det verkligen hög tid att jag åter tar den i besiktning.💪

Jag struntar väl i att det helt plötsligt blev tvärstopp i avloppet. Strömmen hade slagit av så pumpen till infiltrationen hade stannat. Roligare kan man ha än när avloppsvattnet stiger upp i duschen, och när man inte kan använda toaletten. Då hade man verkligen önskat att Mimmis och Tobbes hus stått färdigt. Nåväl, vi får nöja oss med glädjen över att nu har första leveransen skett. I onsdags kom huset.

Óskadis skada har vi ju kämpat med sedan länge, men den dåliga prognosen fick vi ju för några veckor sedan. Därefter fick Ófeig ett dödfött föl. Nu har det hänt ytterligare något riktigt riktigt tråkigt. Våran söte timide Lillebror har fått en traumatisk skada på halskotpelaren med symtom i form av slinger. Dvs han vinglar fram. Vi var helt förstörda av nervpressen innan vi lyckades få upp honom till stallet utan att göra mer åverkan på nacken. Nu får han stå på strikt boxvila i minst fyra veckor, så får vi se vart det barkar. DT blir väl nästa steg. Stackars stackars Lillebror. Måtte han bli bra!

Litli Bródir från Gåvetorp