PĂ„ 30:nde dygnet var det dags att kolla upp Lisa med ultraljud. Hon var tom, inte ett enda foster. SĂ„ trĂ„kigt! Men vĂ€l i alla fall. En ensamvalp Ă€r inget kul. Den hade till och med kunnat bli mer bortskĂ€md Ă€n Lisa! 🙈 Bara Lisa som var glad och nöjd, över att bli rakad och kliad pĂ„ magen. Hussen fick ringa runt till alla vĂ€ntande valpspekulanter, och tĂ€nk, att alla ville stĂ„ kvar pĂ„ vĂ€ntelistan till nĂ€sta löp.

En bra sak hĂ€nde ocksĂ„ förra veckan. Eller snarare resultatet. Vi kan fira Ă€r att Ellen nu Ă€r röntgad med resultat A pĂ„ höftleder! đŸ„łđŸ‘đŸ‘đŸ‘ Jag for till Pelle och röntgade i förra veckan, mitt under coronatider. För nu ville jag verkligen inte vĂ€nta lĂ€ngre. Det tog en hel vecka att fĂ„ resultatet, men till och med jag sĂ„g att de sĂ„g fina ut. SĂ„ det var lugnt. Nu kĂ€nns det bĂ€ttre att kosta pĂ„ henne en massa meriter. 😉

Var Àr tÄrtan?

Jag kostade pÄ henne nytt halsband, hjorthorn och en knallgrön lÄng kongstix för 250 spÀnn, som hon gjorde slut pÄ andra dagen. Efter att jag lÄtit den vila högst upp i bokhyllan. Ellen gick och visade mig, gÄng pÄ gÄng, var den lÄg, och tyckte jag var dum i huvet. Sedan gick den i tvÄ delar! Men den var kul medans den varade.

Nu Àr det tyvÀrr slut pÄ fÀlttrÀningen, under hundslÀppsförbudtid, men vi hann ju inte med sÄ mycket denna sÀsongen, heller. Men lydnaden har vi trÀnat pÄ, pipan och apportering. Nu tar vi upp konditionstrÀningen igen, fastÀn farbrorn inte tror jag klarar upp henne dÄ. Jag tror inte kondis gör varken till eller frÄn pÄ henne. Det sitter i huvet.

SĂ„ i lördags rastade vi kickbiken igen. Jag blev sĂ„ rastlös över att det aldrig blev mörkt. Hundarna hade fĂ„tt sen kvĂ€llsmat, jag hade hunnit Ă€ta, hĂ€sten riden och klart i stallet, och nĂ€r det gĂ„tt 2 timmar efter att hon Ă„t var det fortfarande ljust! DĂ„, kastade jag pĂ„ mig skydd, overall och tog fram selen. Ellen blev helt vild och viste inte till sig av glĂ€dje. Vi hĂ€mtade ut stĂ„lhĂ€sten och spĂ€nde för. O’hoj vad det gick! Fort! 😅 Vi körde mot Jörgens och det gick bra att fĂ„ stopp vid storevĂ€gen. Sedan vĂ€nde vi hemĂ„t. Det gick bra att ta sig förbi uppfarten, hon ville springa mer. Förbi hönshuset och ut pĂ„ passrakan. JĂ€klar vad det gick! Jag var lite ouppmĂ€rksam, ögonen rann och jag njöt av vinddraget. DĂ„, som frĂ„n ingenstans, kom tre rĂ„djur farande frĂ„n stohagen, rakt över vĂ€gen, ett femtiotal meter framför oss. đŸ˜± Stanna, ropade jag och la mig pĂ„ bromsen! Å det gjorde hon! Duktig hund! EfterĂ„t tĂ€nkte jag pĂ„ att jag hade tĂ€nkt tanken att skippa knĂ€- och armbĂ„gsskydd, i hastigheten att komma ivĂ€g fort nog. Man lĂ€r sig. Jag vĂ€nde ekipaget och tog Jörgens igen, sedan tillbaka mot hĂ€gnet. Vi passerade rĂ„djursövergĂ„ngen utan minsta tvekan, och hemĂ„t igen. Ellen drog som hon aldrig gjort annat. En lite lagom kvĂ€llstur pĂ„ nĂ„gra kilometer bara, till att börja med.

I förra veckan fyllade jag jĂ€mnt! Det gick spĂ„rlöst förbi! KĂ€nns (ser ut â˜ș) precis som innan. Dagen handlade mest om husutmĂ€tning. Fiskarhedenvillan kommer med en massa nonsensprat, men HĂ€ssleholms kommun Ă€r inte som andra kommuner, har vi ju fĂ„tt lĂ€ra oss, utan bestĂ„r av en massa petimetergubbar. FĂ„ se hur det löser sig. I alla fall Ă„t vi tĂ„rta. Jag blev Ă€ven firad pĂ„ fredagen pĂ„ jobbet med 🎂 presenter och tulipanarosor.

Jag fick Ă€ven en massa grattis frĂ„n jĂ€ttemĂ„nga hĂ€rliga vĂ€nner pĂ„ Facebook. Å pĂ„ telefon frĂ„n nĂ€ra o kĂ€ra. SĂ„ fĂ„r vi fira vĂ„ra fyllĂ„rsdagar tillsammans med slĂ€kten nĂ€sta vĂ„r istĂ€llet, sa Mimmi. SĂ„ sa hon att grattiskortet nedan var inte avsett för mig. Men jag tycker det blev fint! 😆