Höststormar Ă€r ju ett vĂ€lkĂ€nt fenomen, speciellt i SkĂ„ne. Nu var det ju inte frĂ„ga om nĂ„gon höststorm, utan snarare en vinterstorm, fast med avsaknad av vinter sĂ„ nĂ€rmast en vĂ„rstorm. Det bĂ„ste 30 sekm pĂ„ sina hĂ„ll och den döda asken lyckades trĂ€ffa Óskadis hagstĂ€ngsel sĂ„ flisorna yrde. Leif hade tagit in bĂ„de henne och Frodi nĂ€r jag kom hem frĂ„n jobbet. De andra fick vara kvar ute, eftersom Laura skulle bedarra framĂ„t eftermiddagen. MĂ„nga trĂ€d ramlade i stormbyarna, men ström har vi ju nu för tiden. Regnet, som kom efterpĂ„, kunde vi klarat oss utan. Åkrarna lĂ€ngs vĂ€gen till HĂ€ssleholm stĂ„r nĂ€rmast under vatten. NĂ€r vi red fick vi kliva över ett trĂ€d som lossnat frĂ„n den uppblötta marken och lĂ„g över vĂ€gen. Snart utvecklar vi vĂ€l gĂ€lar.

Óskadis Ă€lskar att stĂ„ inne om nĂ€tterna i sin torra bĂ€dd, vare sig det stormar eller ej. Fast det gĂ€ller att dĂ€r stĂ„r en hink lusern med mineraler fĂ€rdig och vĂ€ntar nĂ€r hon kommer in, annars blir hon jĂ€ttesur.

Hinken kan man ha till mycket! đŸ€Ł

LÀttmockat var dÀr ikvÀll i alla fall!