Idag har jag en riktigt dålig dag! En riktig skitdag! Det visste jag ju redan igår att det skulle bli, men nöden har ingen lag. Hovarna var tvungna att fixas, fastän mockning, fodring och hundrastning räcker för att golva mig. Jag fick i alla fall sovmorgon och tänkte lyxa till det med en värktablett framåt eftermiddagen. Måste vänta tills dess så den räcker både till att rida Óska och tvätta håret. Tvätta håret är ett helvete! Tack och lov för torrschampo, min räddning!

Varenda gång jag försätter mig i denna situationen, att det inte hjälper med att stänga av och köra på, tänker jag att nu ska jag trappa ner. Sälja alla hästar, nästan, utom… Ja så börjar jag planera. Vem/vilka ska jag behålla. Hur gör jag med vorstehn? Rådfrågar jag familjen blir jag åthutad att skärpa till mig, och så kör jag på ett tag till. Tänker att jag har inte så många år kvar till pensionen. Kommer ihåg nu att det var samma tankar jag hade redan i tonåren, fast då kändes det som evigheter, men jag längtade efter att bli gammal. Då måste jag ha haft ont! Nu varnar Leif mig för att gå för tidigt och bli fattigpensionär. Det hotet får mig oftast att bita ihop och köra ett tag till. Jag gillar ju att jobba, men är livrädd att inte orka med alla djuren på kvällen. Det tar längre och längre tid innan jag kommer in på kvällen. Allt går i ultrarapid när varenda led och ligament, från fingertopparna till axlarna, värker vid minsta rörelse. Men därefter väntar det bästa på hela dagen! Sängen! Det är den bästa investering jag gjort i hela mitt liv (vid sidan av Vada och Imd, och såklart Chatte!). Utan denna fantastiska säng hade jag aldrig överlevt dessa fyra år! Tack Cina, som övertalade mig, och Hanna och Olli, som räddade den från att beslagtas❣️I den har jag kunnat sitta och sova när armarna vill domna bort. Äta i och se på play, det jag gärna vill se, men inte hinner i realtid. Nu har jag inte längre några sömnproblem, mer än att natten blir för kort. I värsta fall bara 4,5 timme, men det går bra att sova på tåget, och jag har ju vanan inne. 😂 Sova kan man göra i graven, sa alltid pappa! Det har han ju rätt i, och att tro det kan man göra i kyrkan. Det får jag väl låta bli då, för nu har jag gått ur Svenska kyrkan.

Jag kan väl erkänna att jag tagit i för mycket och tagit på mig mer än vad jag längre klarar av! Men den övertron på mig själv har tagit mig genom livet, gett mig ett rikt och framgångsrikt liv, och det var roligt så länge det varade!

Imorgon tar vi nya tag!