Idag kommer veterinären, så jag har tagit semester. Det är mycket som ska uträttas. Ófeig ska dräktighetskollas före 90-dagars dräktighet. Ett tiotal dagar kvar, men det får gå! Ursula ville också ha semester nämligen. Så ska Óska återbesökas fyra veckor efter operationen, vilket det är imorgon, så det passar ju bra. Samtidigt passar vi på att vaccinera alla. Funderade på att vänta med att grundvaccinera Lillebror, det är så struligt om fölen blir förkylda så man får skjuta på andra sprutan. Men nu har man ju 92 dar på sig, så vi får se. Det bästa är ju om man kan planera ihop det så att halvårssprutan blir samtidigt som de andras årliga vaccinationer. 🤔

Jag hade missat ställa om klockan, så mobilen väckte mig 4.30. 😣 Leif hade varit så snäll och lovat morgonutfodra, så jag somnade om till 7.00, då jag for upp och trodde jag hade försovit mig. Det var ju helt ljust ute! Hatar vintertid! Lika bra att fixa i stallet så allt är färdigt för att ta in hästarna i god tid. Jag hann gott och väl äta frukost och ändå ta in alla hästarna. Fast det tog mer än en halvtimme innan Lillebror bestämde sig för att kliva in genom stalldörren. Då fick han springa ute själv tills han började sakna mamman. Óska som gick kvar i sjukhagen blev riktigt orolig och började studsa runt! Uh, bara hon inte gör illa senan! 😱 Jag gick in och mockade lösdriften, för att slippa se eländet. Vad ska man göra!? Jag vet att jag är en hönsmamma, som förutser och försöker utesluta alla tänkbara olyckor, och mår pyton av oro. Jag bestämde mig för att inte stressa upp mig och bara se det helt krasst. Hästarna är mina! Finns inte jag, behöver jag inga hästar. Lite svinn får man räkna med! Vad gör väl det om hundra år!?

Till slut räckte det att leda fram Imd till dörrhålet, så gick han in! Så skulle jag ju ha på honom Agria-grimman också. Men den var puts väck. Just då fick jag meddelande att Ursula kommer vid tvåtiden. Sedär, då skulle jag till och med hinna ta en fika dess för innan. Om inte Alfons smitit in och ställt sig att smaka på osten, när jag vände ryggen till. Jag shasade bort honom och då passade han på att välta ut min kaffemugg! Kattskrälle! Jag brukar alltid släppa ut dem innan jag äter. Han är ett riktigt matvrak och ställer nog till mer oreda än vorstehn.

Det visade sig att Ófeig är fortfarande dräktig! Hurra! Så är nu alla vaccinerade, utom Lillebror. Óska gick inte att kolla hälta på i trav, då hon flippade ur helt, men i skritt går hon rent. Ursula tyckte jag kan skritta henne uppsutten i fortsättningen, på lätt sedering ska det nog gå bra.

Ytterligare en bock protokollet är att Lantmäteriet är klara med Mimmi och Tobbes tomt! Det var nog rekordsnabbt jobbat! 👍👏👏👏