Resan hem gick bra, men Óska var fortfarande trött och inte alls intresserad av mat, fastän hon varit utan hela dan. Äppeljuice ville hon absolut inte ha! 🤮 Jag blandade ju Fenylbutazon med äppelmos, så hon kände igen lukten direkt. Bläää! Bara att kasta ut! Saltvatten gick hem, och sedan åt hon av hösilaget. Phu! Ingen temp, och därefter Metacam (gott😋), tyvärr, i fjorton dar. Men nöden har ingen lag. En veckas strikt boxvila, med bandagebyte var tredje dag i sjutton dar. Hur ska detta gå! Min sorglösa positiva häst håller på att förvandlas till ett monster!

På kliniken hade hon blivit kallad ”han” hela dagen, fick jag veta, men jag förklarade att hon är döpt till ”önskningarnas gudinna”. Mina önskningar har hon uppfyllt i alla fall!

Barnbarnen med föräldrar åkte vidare till Småland dagen därpå, efter att ha ridit några varv var på Frodi. Det var hög kall luft och lite blåsigt, så han var lite på tårna, men det var inget som bekymrade dem.

På söndagen återsågs vi utanför Härlövs kyrka, där John skulle döpas. Han tog det med ro, som alltid och var helt uppslukad av kristallkronan i taket. Sedan sov han en stund fram till paketöppningen, under tiden vi fikade. Elin åt av alla sju sorterna, och mer därtill. Det var riktigt trevligt att träffa alla närvarande släktingar, och till och med Tom var med. Tom är tysk och gammal god vän till Emma, sedan tiden hon jobbade på Island med att plantera skog. Vi har träffat honom flera gånger tidigare.

Tiden löper på och just nu önskar jag att den går fort. Vi har klarat av en veckas konvalescens, med två bandagebyten. Den första kompressen såg ju inte så trevlig ut, helt färgad av sårvätska, torrt nu, men andra bytet var betydligt bättre. Nu en vecka ytterligare på box, men med 5-10 minuters promenad två gånger om dagen. Typiskt det ska regna! ☔️

Första promenaden, om man nu kan kalla det så, var tänkt några minuter fram och tillbaka längs vägen. Nu kom vi inte längre än utanför stalldörren innan Óskadis exploderade. Häst och ben överallt, men övergick efter en stund till tölt på stället. Jag hade tänkt undvika böjt spår, men fick lov att hålla mig på gårdsplan för att det inte skulle gå helt överstyr! Dock gick hon med på att gå tillbaka till boxarresten efter en stund och så provar vi igen ikväll.

Hade tänkt fota vår promenad, men hade ju liksom händerna fulla!